<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://fiktion.gragripen.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=ChristofferSvensson</id>
	<title>Grågripens Fiktion - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://fiktion.gragripen.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=ChristofferSvensson"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php/Special:Bidrag/ChristofferSvensson"/>
	<updated>2026-04-28T06:01:21Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.40.0</generator>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vattenv%C3%A4vare&amp;diff=1875</id>
		<title>Vattenvävare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vattenv%C3%A4vare&amp;diff=1875"/>
		<updated>2024-04-08T08:50:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Skapade sidan med &amp;#039;Vattenvävare är onaturliga, fenomenliknande monster som väldigt sällan bildas ute på haven, och med dem sker allt från mild frustration till katastrofer. Dessa monsters medföljande krafter kan se väldigt olika ut de tillfällena de uppenbarar sig, men alla har gemensamt att de är farliga och aggressiva mot allt i dess väg om möjligt, och att en humanoid kropp av vatten har setts i mitten av det medföljande fenomenet.   Vattenvävare är instabila i sin onatur...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vattenvävare är onaturliga, fenomenliknande monster som väldigt sällan bildas ute på haven, och med dem sker allt från mild frustration till katastrofer. Dessa monsters medföljande krafter kan se väldigt olika ut de tillfällena de uppenbarar sig, men alla har gemensamt att de är farliga och aggressiva mot allt i dess väg om möjligt, och att en humanoid kropp av vatten har setts i mitten av det medföljande fenomenet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vattenvävare är instabila i sin onaturlighet, vilket gör att dessa dör ut igen väldigt snabbt, och ingen vattenvävare har dokumenterats vara längre än ett dygn. Vattenvävares dokumenterade krafter varierar från allt mellan dimma och kraftigt hagel, kraftiga strömmar och vågor, samt tyfoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Utseende=&lt;br /&gt;
Detta monster, enligt dokumentationen som lyckats göras på den, ser ut som en homogen vattenkropp, i formen av en humanoid, stående och gående på vattenytan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vattenvävare kan vanligtvis kontrollera vattnet upp mot omkring 50 meter från sig på ett kaotiskt sätt, och desto större och längre krafter den använder, desto snabbare tynar vävaren bort på grund av förlusten av energi. Den största sedda ihågkomna vattenvävare skapade en tyfon som nådde till kusten, och som enligt berättelsen förstörde två byar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Utbredning=&lt;br /&gt;
Vattenvävaren har setts vanligtvis formas minst två mil ut från kusten, och de kraftigaste brukar också vanligtvis dö ut innan de hinner nå en mil innan kusten, men några större vågor än vanligt kan nå kusten om vattenvävaren valde att höja eller sänka vattennivån i sitt område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På platser där sötvatten och saltvatten möter varandra, kan svagare vattenvävare ibland också bildas. Med monstrets temporära existens i tanke har lösningen helt enkelt varit att undvika den om du är ute på sjöss, och barrikadera sig om den är nära en bosättning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Saltbagge&amp;diff=1874</id>
		<title>Saltbagge</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Saltbagge&amp;diff=1874"/>
		<updated>2024-04-08T08:47:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Skapade sidan med &amp;#039;Saltbaggen är en vit, kristalliknande bagge som vanligtvis förekommer under jorden, vid höga saltkoncentrat. De äter allt biologiskt, och naturligt är deras största livnäring maskar, men den föredrar saker med tillräckligt hög saltmängd vilket ökar dess fortplantningsförmåga.  Dessa baggar kan förstöra alla matförråd i bosättningar som använder sig av saltlagring, om inte lagerutrymmena kontrolleras med jämna mellanrum. Saltbaggen är allätande, och...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Saltbaggen är en vit, kristalliknande bagge som vanligtvis förekommer under jorden, vid höga saltkoncentrat. De äter allt biologiskt, och naturligt är deras största livnäring maskar, men den föredrar saker med tillräckligt hög saltmängd vilket ökar dess fortplantningsförmåga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessa baggar kan förstöra alla matförråd i bosättningar som använder sig av saltlagring, om inte lagerutrymmena kontrolleras med jämna mellanrum. Saltbaggen är allätande, och har dokumenterats att den äter kött från både levande och döda ting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flera fall av dålig kontroll av bosättningars förråd har lett till att byar har svultit under ett dåligt skördeår, och även en godnattsaga har inspirerats av dessa bybors öden, för att skrämma barn till att utöva välbevarat förråd med att aldrig lämna tunnor öppna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Utseende=&lt;br /&gt;
Detta skadedjur blir ungefär en centimeter lång och en halv centimeter i bredd när den är fullvuxen, och ser ut ungefär som en pälsänger, men med kristalliserat vitt skal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Utbredning=&lt;br /&gt;
Saltbaggen sträcker sig naturligt i marken längs med havskusten i Ekaya, men har också hittats under saltgruvbrytning. Invasivt kan man ibland hitta dem i byar på grund av dålig kontroll av lasten under saltimport.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De senaste 20 åren har Saltbaggen enligt rykte använts av den Cordotivanska motståndsrörelsen till att sabotera militära mat- och mobförråd.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1864</id>
		<title>Silverhäraden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1864"/>
		<updated>2024-03-30T18:42:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Tillägg av Privilegierad Magi&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Magikerorden Silverhäraden (också kallat Häraden) är en organisation som verkar i hela [[Ekaya]] och utbildar [[Magiker|magiker]] och ger ut licenser för brukandet av den magiska kraften. Silverhäraden grundades år 42 då en grupp rivaliserande magiker gick samman med det gemensamma målet att förändra synen på magi. De såg att den kända världen höll på att förändras med den begynnande stormakten i [[Gara]] och grundandet av [[Comitium]], och därmed vikten av att magiker fann ett sätt att sluta sig samman på ett liknande sätt.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäradens uttalade mål är att bistå med utbildning för samtliga magiker i Ekaya och genom detta förebygga rädslan för magiker och skapa nytta med hjälp av [[Magi|den magiska kraften]]. Organisationen utbildar inte sina noviser bara i hur de kan kontrollera sina förmågor utan också i retorik, filosofi, historia och politik för att göra dem till effektiva agenter och goda representanter för Häraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utanför skolorna och licenskontoret är Häraden indelad i lokala kapitel som delvis ansvarar för att deras medlemmar sköter sig och håller sina licenser uppdaterade. Kapitlen samlar ofta magiker med olika specialintressen eller med specifika agendor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens råd=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden leds av ett råd som består av skolornas fyra rektorer och Ministern som styr över Licenskontoret. Samtliga poster i rådet har formellt samma auktoritet men popularitet, personlighet och magisk förmåga reflekterar varje rådsmedlems faktiska inflytande. Det är rådet som beslutar om Silverhäradens politik och riktning medan rektorerna själva bestämmer hur utbildningen ser ut på deras respektive skolor, medan Ministern styr över vilka regler som ska gälla för examen och licensiering. Det är även rådet som beslutar om en magiker ska stämplas som [[Magiker#Maleficar|Maleficar]]. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det nuvarande rådet består av:&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minister Novin Hector&#039;&#039;&#039;, han (Magiminister på licenskontoret)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Aadila Falak Rea Pratima Yusna&#039;&#039;&#039;, hon (Academia de la Encender)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Bellamy Aberglade&#039;&#039;&#039;, hen (L&#039;Académie des Courants)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Selima&#039;&#039;&#039;, hon (Academiae Radix)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Maunga Ariki&#039;&#039;&#039;, han (Akademie Wolkenklang)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens relation till Ekayas regenter=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden har sedan dess bildande etablerat sig som en pålitlig organisation och en maktfaktor i den kända världens storpolitik. Silverhäraden finns representerad vid nästan alla styrande hov, råd och ministerium som kontinentens regenter har samlat kring sig. I sin enklaste form är det en fråga om ett utbyte av tjänster och inflytande. Silverhäraden tillåts ha ett inflytande över hur magi och magiker (både Vildmagiker och Häradsmagiker) får verka och hur utövandet regleras i lag. I utbyte får regenterna tillgång till tjänster, kunskap och vägledning från Silverhäraden i en rad olika former (inte nödvändigtvis bara gällande [[magi]]).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det vore nästan otänkbart för många regenter att inte ha en hovmagiker, och många inom respektive lands adel eller motsvarande har naturligtvis följt efter i detta. Detta ger naturligtvis Silverhäraden ett mycket reellt inflytande över landets politik och riktning. Något som Häraden inte är sen att nyttja. Det är likväl självfallet att andra maktspelare ser detta och misstror Häradens inflytande över sina regenter. Men det är få som öppet kan motarbeta Silverhäraden.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Häraden tar till många knep för att smälta in och göra rådande maktstrukturer väl till mods. I Gara är det vanligt att det kejserliga kapitlet marscherar in i tronsalen i led om två och två i med magikerna sist som utför kotow (ett traditionesenligt bugande genom att röra marken med pannan) för att visa underkastelse mot [[Ordlista#Imperator|Imperatorn]] i stil med Krigsmästare och officerare. Många häradsmagiker i kärnländerna av Imperiet klär sig även efter samma strikta militäriska mode som den kejserliga administrationen, ett enkelt sätt att vinna respekt och status i Imperiet. Vid de adliga hoven i Taronne och Cordotiva är det mer eller mindre lag för licenserade magiker att klä upp sig exceptionellt och efter senaste modet (och Häraden ser till att de lokala kapitlen har finanser för detta).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Nepotism==&lt;br /&gt;
Det är ingen hemlighet att nepotism förekommer inom Silverhäraden, och många magiker som har toppositioner inom organisationer har dessa tack vare vänner, familj och allierade. För att komma långt inom Häraden krävs både skicklighet inom magi och det sociala spelet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest kända exemplet av nepotism inom Häraden genom historien är när forskningpositionen för stjärnmagi på L’Académie de Courants blev vakant år 338, då professor Sahn-Azul de Freijj dog. Av alla möjliga ersättare valdes Balter von Toller av rektor Winfred Landen. Von Toller var en son till en rik handelsman, och rektor Landen anklagades senare för att ha blivit välbetald för att göra detta val. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Landens familj flyttade nämligen kort därefter in i ett av Chamilverts finaste herrgårdar. Det faktiska problemet uppstod när Balter von Toller visade sig vara totalt inkompetent på att just forska, och i dryga 40 år stod stjärnmagiforskningen på grund av detta i princip stilla på L’Académie de Courants.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens fyra skolor=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magiskolor och ordnar har funnits i Ekaya i alla tider och grunden till de fyra häradskolorna fanns redan innan Silverhäraden bildades. Skolorna är uppkallade efter de fyra primära aspekterna av magi och ligger i Taronne (L&#039;Académie des Courants), Cordotiva (Academia de la Encender), Gara (Academiae Radix), och Telam (Akademie Wolkenklang).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Varje skola leds av en Rektor med en stab av Professorer som ofta är specialister inom sina respektive ämnen. Rektorn utnämns formellt av lärarkåren på skolan men är i princip alltid en av de äldsta magikerna. Skolorna är självstyrande och tillgodoser en grundläggande utbildning i alla de magiska aspekterna (förutom de förbjudna), men är namngiven efter en av de primära aspekterna - Vatten, Eld, Jord, eller Luft. De magiker som önskar studera en av de kaotiska aspekterna gör detta genom att bli lärling hos en specifik professor som inriktat sig just på den aspekten. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det finns inga fasta årskurser på skolorna utan vid inskrivning placeras eleverna efter förmåga. Examen tas därför inte vid någon satt ålder utan sker vanligtvis efter fyra till sex års studier. Det är i slutändan Professorerna som avgör när en elev anses vara redo och tillåts göra sitt examensprov som tas vid Licenskontoret. Efter att examensprovet godkänts av Ministern får eleven sin licens och de flesta väljer då att lämna sin skola, men en del väljer att vidareutbilda sig eller ta anställning hos Silverhäraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid varje skola finns det en mindre stridsavdelning som styrs av en Kontringsofficer. Deras uppdrag är dels att föreläsa om och rekrytera åt Jägarna, samt utbilda dessa kandidater i kontringsmagi, något som ofta sker bakom stängda dörrar. Samtliga Kontringsofficer har även titeln Magus Miles, och lyder enbart under ministern och rektorn på den skolan som de arbetar på. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre av Silverhäradens skolor ligger i [[:Category:Det Garonska Imperiet|Det Garonska Imperiet]], medan en skola och Licenskontoret ligger i de [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==L&#039;Académie des Courants==  &lt;br /&gt;
Silverhäradens vattenskola utanför [[Taronnes Geografi#Chamilvert|Chamilvert]] i [[Taronne]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academiae Radix==&lt;br /&gt;
Silverhäradens jordskola i närheten av [[Gara#Geografi|Sedora]] i [[Gara]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academia de la Encender==&lt;br /&gt;
Silverhäradens eldskola i de östra delarna av [[Cordotiva]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Akademie Wolkenklang== &lt;br /&gt;
Silverhäradens luftskola i de södra delarna av [[Telam]]. För dryga trettio år sedan startades en ny position på Akademie Wolkenklang efter Minister Novin Hectors dekret: en Vapenofficer. Hens uppdrag är tudelat - dels att lära ut offensiv magi till magiker som har en talang för strid, samt att utbilda dessa och blivande Jägare i hur en strider utan magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Magilicens=&lt;br /&gt;
Efter ett godkänt examensprov på Licenskontoret i [[Viveira]] erhåller magikern sin licens, titeln [[Ordlista#Magus|Magus]], samt de silvriga, tunna rep som symboliserar licensen. Dessa rep är ca 2 meter långa med silvriga tofsar i båda ändarna och är en välkänd symbol för de licensierade magiker. Många magusar väljer att inkorporera licensrepen i sin klädnad på ett eller annat sätt. För många av dem är det en visuell symbol för deras licens som den mundana befolkningen känner till. Licensen delas även ut i pappersform och många väljer naturligtvis även att resa med det då det är det officiella beviset på licensen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magilicensen har ett utgångsdatum, och innan dess bör magikern förnya sin licens. Hur lång tid som licensen varar beror på ett flertal faktorer som hur pass ny magikern är som magus och hur pass pålitlig Silverhäraden anser att magikern är. En helt nyexaminerad magus lär behöva förnya sin licens inom ett eller två år, men för en äldre magiker som aldrig ställt till med problem kan det gå tio år innan hen behöver förnya sin licens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En magus kan, om Silverhäradens Råd anser det nödvändigt, förlora sin licens. Detta sker om magusen har brutit mot Silverhäradens paragrafer eller har ställt organisationen i särskilt dålig dager. Att förlora sin licens innebär inte att magusen automatiskt blir stämplad som en [[Magiker#Maleficar|maleficar]], utan detta sker enbart om brottet är särskilt allvarligt och Rådet anser att magikern är en fara. En magiker som har förlorat sin licens (men inte blivit stämplad som maleficar) har rätt till en omprövning hos Ministern för att se om hen kan få licensen återställd. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Licenskontoret=&lt;br /&gt;
Licenskontoret ligger i [[Viveira]] och kallas ibland i folkmun för Silverhäradens säte, men organisationen själva är noga med att namnge det som licenskontoret. Detta är för att inte skapa friktion med skolorna, då samtliga fem delar formellt ska vara likvärdiga. Licenskontorets magiker är ansvariga för att hålla i examensprov, dela ut och underhålla licenser, samt den viktiga uppgiften att ta in unga magiker efter deras Uppvaknande. Det är på licenskontoret som nyutbildad magiker avlägger sin examina.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Intendenter anställda av licenskontoret reser runt Ekaya för att förnya licenser och det är ofta dessa som knackar på hos unga magiker efter att andra magiker har har förnummit deras Uppvaknande.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Licenskontoret styrs av Ministern som väljs på ett Magimot där representanter från alla de fem skolorna röstar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Privilegierad Magi=&lt;br /&gt;
Ingen magiker har tid att lära sig all magi som finns, och långt ifrån alla magiker får chansen att lära sig eller får möjlighet att forska om viss magi i Häraden. Inom Silverhäraden är forskningsplatser åtråvärda, men långt ifrån alla som tagit sin examen erbjuds en plats som forskare eller professor på en av de fyra skolorna. Enbart de mest inflytelserika, talangfulla, eller användbara för Häraden erbjuds en av de få platser som utlyses varje år. Detta har lett till intriger och konspirationer om platserna, och nepotism är en vanlig företeelse - även om Häraden förnekar att det sker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viss magi är helt åsidosatt för vissa positioner. Ett typiskt exempel på detta är kontringsmagi som en magiker kan använda för att motverka en annan magikers besvärjelser. Denna magi är, inom Silverhäraden, numera helt låst i kurser som hålls av kontringsofficer, och enbart framtida jägare och nytillsatta rektorer får delta i dessa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett annat exempel på detta är den utökade värnmagikursen. Värnmagi är den magi som magiker i häraden lär sig för att skydda sig från annan magi. Detta innebär allt från ritualer som skyddar mot och tar bort magiska effekter från en person eller ett område, till reaktionär magi som skapar en barriär eller sköld som hindrar fysiska ting, inklusive magi, från att ta sig igenom. Alla magiker inom Häraden får gå en grundkurs i värnmagi, men den utökade kursen i värnmagi har begränsat antal platser, och dessa är först och främst reserverade till framtida jägare och Magus Miles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ytterligare exempel på detta är lokaliserings- och skådningsmagi. Med hjälp av någons personliga ägodelar, kan en magiker med lokaliseringsmagi känna av approximativ distans och riktning till måltavlan, och med skådningsmagi kan de se visioner av vad personen gör just nu, och se omgivningen runt omkring dem. Enbart ett fåtal magiker om året får lära sig detta, och många av dessa platser har blivit reserverade åt framtida eller nuvarande jägare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Alver inom Silverhäraden=&lt;br /&gt;
Silverhäraden tar in alla nya magiker som accepterar deras erbjudande om skolning, och detta inkluderar alver. Alviska magiker kan dock inte förvänta sig likabehandling inom Silverhäraden. De erbjuds grundläggande utbildning och licens, men det är mycket ovanligt att de får lov att studera vidare efter det. Istället sätter Silverhäraden dem i arbete som assistenter, sekreterare på licenskontoret, eller som batterier i andra magikers ritualer. Få alver slår sig ut på egen bana som [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] då den större delen av befolkningen litar ännu mindre på en alvisk magiker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av särbehandlingen som många alver upplever inom Silverhäraden så är det något mer vanligt för alver än för människor att neka Silverhäradens erbjudande om skolning efter [[Magi#Uppvaknandet|Uppvaknandet]], men alverna är också medvetna om att alviska [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]]löper hög risk. De flesta alviska vildmagiker är vildalver, men det finns undantag bland stads- och byalver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Pågående konflikter=&lt;br /&gt;
==Rasvanska häxjägare i Taronne==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Efter en vistelse i Coronet Kira Skaldhjärtas jaktstuga där både magiker och häxjägare var inbjudna så har spänningarna ökat. En vildmagiker som attackerade gästerna dödades på plats av rasvanska häxjägare, något som fick häradsmagiker att protestera då det är Silverhäradens uppdrag att vidta åtgärder mot farliga vildmagiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Blodsmagi==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Debatten huruvida [[Aspekterna#Blod|blodmagi]] borde förbjudas är ett hett samtalsämne inom Silverhäraden, och de flesta har en åsikt om det. De som säger att de borde förbjudas hänvisar till blodsmagins ofta skadliga natur medan andra hävdar att magiker måste tämja all sorts magi och att häraden inte borde förbjuda någon typ av magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Stridsmagiker== &lt;br /&gt;
Det har pågått debatt inom Häraden huruvida Magi ska användas i strid, och Minister Hectors beslut att starta upp Vapenofficerar-titeln har mötts med ett flertal misstankar. Konceptet med Häradsmagiker som lever på att kriga efter genomförd vapenutbildning är relativt nytt inom häraden, och många inom Silverhäraden tycker att det är dåligt att magiker ska förknippas med krig och strid, medans vissa tycker att det är bra att det visas upp precis hur mycket magiker kan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För tillfället är Vapenofficer-posten på Vindskolan vakant, då Surrula von Niephaus, den tidigare innehavaren av positionen, gick bort under strider mellan tarronsk militär och klanlösa av Albeir. Varför en vapenofficer var ute i strid när de borde ha hållit i utbildning har förbryllat ministern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category: Magisidor]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1863</id>
		<title>Silverhäraden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1863"/>
		<updated>2024-03-30T18:40:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Silverhäradens relation till Ekayas regenter */  Tillägg av Nepotism&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Magikerorden Silverhäraden (också kallat Häraden) är en organisation som verkar i hela [[Ekaya]] och utbildar [[Magiker|magiker]] och ger ut licenser för brukandet av den magiska kraften. Silverhäraden grundades år 42 då en grupp rivaliserande magiker gick samman med det gemensamma målet att förändra synen på magi. De såg att den kända världen höll på att förändras med den begynnande stormakten i [[Gara]] och grundandet av [[Comitium]], och därmed vikten av att magiker fann ett sätt att sluta sig samman på ett liknande sätt.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäradens uttalade mål är att bistå med utbildning för samtliga magiker i Ekaya och genom detta förebygga rädslan för magiker och skapa nytta med hjälp av [[Magi|den magiska kraften]]. Organisationen utbildar inte sina noviser bara i hur de kan kontrollera sina förmågor utan också i retorik, filosofi, historia och politik för att göra dem till effektiva agenter och goda representanter för Häraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utanför skolorna och licenskontoret är Häraden indelad i lokala kapitel som delvis ansvarar för att deras medlemmar sköter sig och håller sina licenser uppdaterade. Kapitlen samlar ofta magiker med olika specialintressen eller med specifika agendor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens råd=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden leds av ett råd som består av skolornas fyra rektorer och Ministern som styr över Licenskontoret. Samtliga poster i rådet har formellt samma auktoritet men popularitet, personlighet och magisk förmåga reflekterar varje rådsmedlems faktiska inflytande. Det är rådet som beslutar om Silverhäradens politik och riktning medan rektorerna själva bestämmer hur utbildningen ser ut på deras respektive skolor, medan Ministern styr över vilka regler som ska gälla för examen och licensiering. Det är även rådet som beslutar om en magiker ska stämplas som [[Magiker#Maleficar|Maleficar]]. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det nuvarande rådet består av:&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minister Novin Hector&#039;&#039;&#039;, han (Magiminister på licenskontoret)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Aadila Falak Rea Pratima Yusna&#039;&#039;&#039;, hon (Academia de la Encender)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Bellamy Aberglade&#039;&#039;&#039;, hen (L&#039;Académie des Courants)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Selima&#039;&#039;&#039;, hon (Academiae Radix)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Maunga Ariki&#039;&#039;&#039;, han (Akademie Wolkenklang)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens relation till Ekayas regenter=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden har sedan dess bildande etablerat sig som en pålitlig organisation och en maktfaktor i den kända världens storpolitik. Silverhäraden finns representerad vid nästan alla styrande hov, råd och ministerium som kontinentens regenter har samlat kring sig. I sin enklaste form är det en fråga om ett utbyte av tjänster och inflytande. Silverhäraden tillåts ha ett inflytande över hur magi och magiker (både Vildmagiker och Häradsmagiker) får verka och hur utövandet regleras i lag. I utbyte får regenterna tillgång till tjänster, kunskap och vägledning från Silverhäraden i en rad olika former (inte nödvändigtvis bara gällande [[magi]]).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det vore nästan otänkbart för många regenter att inte ha en hovmagiker, och många inom respektive lands adel eller motsvarande har naturligtvis följt efter i detta. Detta ger naturligtvis Silverhäraden ett mycket reellt inflytande över landets politik och riktning. Något som Häraden inte är sen att nyttja. Det är likväl självfallet att andra maktspelare ser detta och misstror Häradens inflytande över sina regenter. Men det är få som öppet kan motarbeta Silverhäraden.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Häraden tar till många knep för att smälta in och göra rådande maktstrukturer väl till mods. I Gara är det vanligt att det kejserliga kapitlet marscherar in i tronsalen i led om två och två i med magikerna sist som utför kotow (ett traditionesenligt bugande genom att röra marken med pannan) för att visa underkastelse mot [[Ordlista#Imperator|Imperatorn]] i stil med Krigsmästare och officerare. Många häradsmagiker i kärnländerna av Imperiet klär sig även efter samma strikta militäriska mode som den kejserliga administrationen, ett enkelt sätt att vinna respekt och status i Imperiet. Vid de adliga hoven i Taronne och Cordotiva är det mer eller mindre lag för licenserade magiker att klä upp sig exceptionellt och efter senaste modet (och Häraden ser till att de lokala kapitlen har finanser för detta).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Nepotism==&lt;br /&gt;
Det är ingen hemlighet att nepotism förekommer inom Silverhäraden, och många magiker som har toppositioner inom organisationer har dessa tack vare vänner, familj och allierade. För att komma långt inom Häraden krävs både skicklighet inom magi och det sociala spelet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest kända exemplet av nepotism inom Häraden genom historien är när forskningpositionen för stjärnmagi på L’Académie de Courants blev vakant år 338, då professor Sahn-Azul de Freijj dog. Av alla möjliga ersättare valdes Balter von Toller av rektor Winfred Landen. Von Toller var en son till en rik handelsman, och rektor Landen anklagades senare för att ha blivit välbetald för att göra detta val. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Landens familj flyttade nämligen kort därefter in i ett av Chamilverts finaste herrgårdar. Det faktiska problemet uppstod när Balter von Toller visade sig vara totalt inkompetent på att just forska, och i dryga 40 år stod stjärnmagiforskningen på grund av detta i princip stilla på L’Académie de Courants.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens fyra skolor=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magiskolor och ordnar har funnits i Ekaya i alla tider och grunden till de fyra häradskolorna fanns redan innan Silverhäraden bildades. Skolorna är uppkallade efter de fyra primära aspekterna av magi och ligger i Taronne (L&#039;Académie des Courants), Cordotiva (Academia de la Encender), Gara (Academiae Radix), och Telam (Akademie Wolkenklang).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Varje skola leds av en Rektor med en stab av Professorer som ofta är specialister inom sina respektive ämnen. Rektorn utnämns formellt av lärarkåren på skolan men är i princip alltid en av de äldsta magikerna. Skolorna är självstyrande och tillgodoser en grundläggande utbildning i alla de magiska aspekterna (förutom de förbjudna), men är namngiven efter en av de primära aspekterna - Vatten, Eld, Jord, eller Luft. De magiker som önskar studera en av de kaotiska aspekterna gör detta genom att bli lärling hos en specifik professor som inriktat sig just på den aspekten. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det finns inga fasta årskurser på skolorna utan vid inskrivning placeras eleverna efter förmåga. Examen tas därför inte vid någon satt ålder utan sker vanligtvis efter fyra till sex års studier. Det är i slutändan Professorerna som avgör när en elev anses vara redo och tillåts göra sitt examensprov som tas vid Licenskontoret. Efter att examensprovet godkänts av Ministern får eleven sin licens och de flesta väljer då att lämna sin skola, men en del väljer att vidareutbilda sig eller ta anställning hos Silverhäraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid varje skola finns det en mindre stridsavdelning som styrs av en Kontringsofficer. Deras uppdrag är dels att föreläsa om och rekrytera åt Jägarna, samt utbilda dessa kandidater i kontringsmagi, något som ofta sker bakom stängda dörrar. Samtliga Kontringsofficer har även titeln Magus Miles, och lyder enbart under ministern och rektorn på den skolan som de arbetar på. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre av Silverhäradens skolor ligger i [[:Category:Det Garonska Imperiet|Det Garonska Imperiet]], medan en skola och Licenskontoret ligger i de [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==L&#039;Académie des Courants==  &lt;br /&gt;
Silverhäradens vattenskola utanför [[Taronnes Geografi#Chamilvert|Chamilvert]] i [[Taronne]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academiae Radix==&lt;br /&gt;
Silverhäradens jordskola i närheten av [[Gara#Geografi|Sedora]] i [[Gara]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academia de la Encender==&lt;br /&gt;
Silverhäradens eldskola i de östra delarna av [[Cordotiva]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Akademie Wolkenklang== &lt;br /&gt;
Silverhäradens luftskola i de södra delarna av [[Telam]]. För dryga trettio år sedan startades en ny position på Akademie Wolkenklang efter Minister Novin Hectors dekret: en Vapenofficer. Hens uppdrag är tudelat - dels att lära ut offensiv magi till magiker som har en talang för strid, samt att utbilda dessa och blivande Jägare i hur en strider utan magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Magilicens=&lt;br /&gt;
Efter ett godkänt examensprov på Licenskontoret i [[Viveira]] erhåller magikern sin licens, titeln [[Ordlista#Magus|Magus]], samt de silvriga, tunna rep som symboliserar licensen. Dessa rep är ca 2 meter långa med silvriga tofsar i båda ändarna och är en välkänd symbol för de licensierade magiker. Många magusar väljer att inkorporera licensrepen i sin klädnad på ett eller annat sätt. För många av dem är det en visuell symbol för deras licens som den mundana befolkningen känner till. Licensen delas även ut i pappersform och många väljer naturligtvis även att resa med det då det är det officiella beviset på licensen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magilicensen har ett utgångsdatum, och innan dess bör magikern förnya sin licens. Hur lång tid som licensen varar beror på ett flertal faktorer som hur pass ny magikern är som magus och hur pass pålitlig Silverhäraden anser att magikern är. En helt nyexaminerad magus lär behöva förnya sin licens inom ett eller två år, men för en äldre magiker som aldrig ställt till med problem kan det gå tio år innan hen behöver förnya sin licens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En magus kan, om Silverhäradens Råd anser det nödvändigt, förlora sin licens. Detta sker om magusen har brutit mot Silverhäradens paragrafer eller har ställt organisationen i särskilt dålig dager. Att förlora sin licens innebär inte att magusen automatiskt blir stämplad som en [[Magiker#Maleficar|maleficar]], utan detta sker enbart om brottet är särskilt allvarligt och Rådet anser att magikern är en fara. En magiker som har förlorat sin licens (men inte blivit stämplad som maleficar) har rätt till en omprövning hos Ministern för att se om hen kan få licensen återställd. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Licenskontoret=&lt;br /&gt;
Licenskontoret ligger i [[Viveira]] och kallas ibland i folkmun för Silverhäradens säte, men organisationen själva är noga med att namnge det som licenskontoret. Detta är för att inte skapa friktion med skolorna, då samtliga fem delar formellt ska vara likvärdiga. Licenskontorets magiker är ansvariga för att hålla i examensprov, dela ut och underhålla licenser, samt den viktiga uppgiften att ta in unga magiker efter deras Uppvaknande. Det är på licenskontoret som nyutbildad magiker avlägger sin examina.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Intendenter anställda av licenskontoret reser runt Ekaya för att förnya licenser och det är ofta dessa som knackar på hos unga magiker efter att andra magiker har har förnummit deras Uppvaknande.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Licenskontoret styrs av Ministern som väljs på ett Magimot där representanter från alla de fem skolorna röstar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Alver inom Silverhäraden=&lt;br /&gt;
Silverhäraden tar in alla nya magiker som accepterar deras erbjudande om skolning, och detta inkluderar alver. Alviska magiker kan dock inte förvänta sig likabehandling inom Silverhäraden. De erbjuds grundläggande utbildning och licens, men det är mycket ovanligt att de får lov att studera vidare efter det. Istället sätter Silverhäraden dem i arbete som assistenter, sekreterare på licenskontoret, eller som batterier i andra magikers ritualer. Få alver slår sig ut på egen bana som [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] då den större delen av befolkningen litar ännu mindre på en alvisk magiker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av särbehandlingen som många alver upplever inom Silverhäraden så är det något mer vanligt för alver än för människor att neka Silverhäradens erbjudande om skolning efter [[Magi#Uppvaknandet|Uppvaknandet]], men alverna är också medvetna om att alviska [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]]löper hög risk. De flesta alviska vildmagiker är vildalver, men det finns undantag bland stads- och byalver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Pågående konflikter=&lt;br /&gt;
==Rasvanska häxjägare i Taronne==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Efter en vistelse i Coronet Kira Skaldhjärtas jaktstuga där både magiker och häxjägare var inbjudna så har spänningarna ökat. En vildmagiker som attackerade gästerna dödades på plats av rasvanska häxjägare, något som fick häradsmagiker att protestera då det är Silverhäradens uppdrag att vidta åtgärder mot farliga vildmagiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Blodsmagi==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Debatten huruvida [[Aspekterna#Blod|blodmagi]] borde förbjudas är ett hett samtalsämne inom Silverhäraden, och de flesta har en åsikt om det. De som säger att de borde förbjudas hänvisar till blodsmagins ofta skadliga natur medan andra hävdar att magiker måste tämja all sorts magi och att häraden inte borde förbjuda någon typ av magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Stridsmagiker== &lt;br /&gt;
Det har pågått debatt inom Häraden huruvida Magi ska användas i strid, och Minister Hectors beslut att starta upp Vapenofficerar-titeln har mötts med ett flertal misstankar. Konceptet med Häradsmagiker som lever på att kriga efter genomförd vapenutbildning är relativt nytt inom häraden, och många inom Silverhäraden tycker att det är dåligt att magiker ska förknippas med krig och strid, medans vissa tycker att det är bra att det visas upp precis hur mycket magiker kan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För tillfället är Vapenofficer-posten på Vindskolan vakant, då Surrula von Niephaus, den tidigare innehavaren av positionen, gick bort under strider mellan tarronsk militär och klanlösa av Albeir. Varför en vapenofficer var ute i strid när de borde ha hållit i utbildning har förbryllat ministern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category: Magisidor]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=De_olika_planen&amp;diff=1825</id>
		<title>De olika planen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=De_olika_planen&amp;diff=1825"/>
		<updated>2024-02-28T20:05:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Övriga plan */  Korrektur&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förutom de dödligas värld, där [[Ekaya]] ligger, finns det ett otal andra plan. Ett fåtal av dem ligger nära Ekaya och går att ta sig till genom enklare portaler, andra plan ligger längre bort. Att resa till andra plan kallas för [[Magi#Astralvandring och Portaler|astralvandring]], döpt efter Astralas stjärnfält som binder samman alla plan. Astralvandring är något varje [[magiker]], i teorin, kan genomföra, men de olika planens natur gör det svårt att hålla portalerna stabila och att resa mellan dem är ett farligt äventyr. Det finns många historier om upptäcktsresande magiker som aldrig återvänt från sina resor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Astralas, Stjärnfälten=&lt;br /&gt;
Stjärnhimlen som sträcker sig över Ekayas natthimmel kallas av vissa för [[Astralas]], eller stjärnfälten. Astralas ses som ett nav mellan många olika plan, och kan användas av magiker för att astralvandra från plan till plan. Detta är dock ingen ofarlig process; förutom risken med instabila portaler har [[Stjärnbest|Stjärnbestar]], ofantliga varelser som glider runt i Astralas, visat sig vara ett hot för vandrare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magikerna har många teorier om Astralas. Det talas om att varje stjärna är en egen värld, men det har inte kunnat bevisas. Något som är mer vedertaget är teorin att [[Magi#De Kaotiska aspekterna|aspekten Stjärnor]] härstammar från Astralas, och att den först nådde Ekaya genom ett stjärnfall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Egathín, Gudahemmet=&lt;br /&gt;
[[Egathín]] är det plan där [[De Fem Gudarna|gudarna]] lever i sina immateriella skepnader. Ingen levande person, oavsett magiska förmågor, har lyckats astralvandra dit. Dödliga som kommit verkligt nära gudarna har sett Egathín i sina drömmar, där det visat sig som ett böljande hav av vindar och färger och där gudarna utan röster talat direkt till den drömmande. Detta är dock extremt ovanligt och få dokumenterade fall finns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Ínuast, Mörkervaggan=&lt;br /&gt;
[[Ínuast]] är [[Demon|demonernas]] hem; ett ofantligt rike fyllt med mörker, eld, och giftiga gaser enbart dess invånare kan andas in. Enligt vissa myter så är Ínuast källan till all ondska vilket har lett till dess smeknamn: Mörkervaggan. Enligt legenderna begränsas Ínuasts förmågor inte av dess område. Från Ínuasts djupaste punkt sträcker sig vener av rent mörker som vanställer allting i dess väg. Det är från denna korruption som monster sägs komma, födda från mörkret.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En dödlig person kan inte överleva i Ínuast utan hjälp från en invånare, en [[Magiker#Paktmagiker|paktmagiker]] som har svurit sig till en demon, eller via ett [[Magi#Magiska Föremål|magiskt föremål]] från Ínuast. [[Silverhäraden]] har förbjudit studierna av både Ínuast och den [[Magi#De Förbjudna aspekterna|magiska aspekten demon]] som härstammar därifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Ínuast styr [[Ínuasts Härskare]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Malströmmen, Den Sista Resan=&lt;br /&gt;
När en dödlig varelse dör så reser deras själ en Sista Resa genom [[Malströmmen]]. Ingen vet vad som finns på andra sidan, då ingen levande har kommit tillbaka. En populär teori, speciellt bland de troende, är att Malströmmen leder till Egathín och att de avlidna får vila i Gudahemmet, men detta är inte bekräftat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Magi#De Förbjudna aspekterna|Aspekten Död]] uppstår enbart när en dödlig varelse dör och det är också enbart då som Malströmmen uppenbarar sig. Ingen magiker som har framkallat Malströmmen och astralvandrat in i den har kommit tillbaka. Silverhäraden har förbjudit användandet och studien av Dödsaspekten. Deras argumentation är att de vill förhindra nekromantiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Mellanmården, Älvfolkets hem=&lt;br /&gt;
[[Mellanmården]] är en av de plan som har en direkt koppling till Ekaya. Planet är en hemvist till [[Älvfolk|älvfolket]], en humanoid varelse som liknar alver i utseende med deras spetsiga öron. De är naturligt kraftfulla magiker, och de lever generellt i flera hundra år. De lockar gärna till sig folk från Ekaya och trollbinder dem med magi för älvornas egen underhållning. Det finns många historier om hur älvfolk stjäl barn, lockar vandrare från stigen, eller lurar till sig allt från rikedomar till namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Portaler till Mellanmården förekommer naturligt över hela Ekaya och kan även öppnas av magiker genom astralvandring. En [[Magiker#Paktmagiker|paktmagiker]] som gjort en pakt med älvfolk kan öppna en permanent portal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Övriga plan=&lt;br /&gt;
Det finns otaliga och otroliga plan på andra sidan Astralas som ännu inte är utforskade och dokumenterade. Förutom dessa så kan en magiker även skapa egna plan, så kallade fickdimensioner. Dessa tar en enorm kraft att skapa och håll stabila, och det har förekommit tillfällen när dessa fickdimmensioner har sugit ut all kraft ut Ekayas väv och lämnat en [[Magi#Skuggplatser|skuggplats]] efter sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category: Magisidor]]&lt;br /&gt;
[[Category: Planen]]&lt;br /&gt;
[[Category: Geografi]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1771</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1771"/>
		<updated>2024-01-29T19:42:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Flora och Fauna */  lagt till uppdatering&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Statsråd + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Nationskarta Lazulia.jpg|miniatyr|Lazulia&#039;s skärgård]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. [[Lazulias Revolution|Revolutionen]] kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Vict Ileis|Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Ileis är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Klimatet i Lazulia varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet. Detta har gjort att där finns allt från korallrev, pärldykning och lysing bland de västra öarna, och tillgång till valjakt, torsk, lax och tonfisk vid de norra och östra öarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Öarna i sig är mineralrika och har lett till att många gruvor etablerats på öarna, men där finns också en liten mängd flora på land såsom skog och större djur är en brist, vilket gör att saker som hästar och virke oftast måste importeras. Den lilla mängden skog som gror på öarna är vanligtvis gran och Cypress.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är gott om mindre djur såsom hare och får vilket också står för den primära matproduktionen på de östra öarna förutom fisk, tillsammans med rotfruktsåkrar. De västra öarna har tack vare sitt varmare klimat fokuserat mer på frukt- och mandelträdgårdar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I djupet runt öarna gömmer sig mer än bara fisk. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[kelpies]] och [[selkies]] kan siktas i vikar där de söta vattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare påträffas på jakt i morgondimman. Det hör inte heller till ovanligheten att man ser och hör [[havssirener]] sjunga inifrån dimman, eller vid skymning. I de djupare delarna av havsbottnen sägs det gömma sig varelser som sätter skräck i sjöfarare; [[Atulas]], även kända som sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Vict Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. [[Vict Dólunn|Dólunn]] sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Vict Zeone Régas|Vict Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;br /&gt;
[[Category:Sidor om Lazulia]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Taronnes_Rikslag&amp;diff=1668</id>
		<title>Taronnes Rikslag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Taronnes_Rikslag&amp;diff=1668"/>
		<updated>2024-01-21T10:50:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* §9 */ fel siffra på paragraf&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Nedan följer Taronnes Rikslag i sin helhet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den finns också att ladda ner här: [[:Fil:Taronnes Lagbok.pdf|Taronnes Lagbok]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{TOC limit|2}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
__NOTOC__&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Begreppsförklaringar=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I lagboken nämns en del begrepp som kanske inte är självklara vid en första läsning. Här kommer en kortfattad beskrivning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ädling:&#039;&#039;&#039; Den som tillhör en adlig ätt kallas för ädling oavsett om vederbörande innehar en titel eller inte. Vilka ätter som har adlig status avgörs av gammal hävd och av kronan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Liege: &#039;&#039;&#039;Om du är ädling och har svurit trohet till en annan ädling är denna sedan din liege. Du kan exempelvis ha svurit trohet i utbyte mot en förläning eller mot riddarvärdighet. Du kan inte ha flera lieges, men din liege kan i sin tur också ha en liege. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vasall:&#039;&#039;&#039; Den som har svurit trohet till en ädling i utbyte mot land och titel kallas för dennes vasall. &lt;br /&gt;
=Jordabalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
De bönder som äger egna jordar inom ett län kallas för skattebönder. Dessa bönder betalar skatt till sin liege varje år. Skatten skall bedömas beroende på gårdens storlek, men skall inte vara mer än 24 drakar per år. Skattebönder kan förhandla med sin Liege om att istället betala skatten i dagsverken. I så fall skall kursen vara en drake per arbetad dag. &lt;br /&gt;
Skattebönder bestämmer själva över sin gård och mark och kan aldrig tvingas från gården av sin liege.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2==&lt;br /&gt;
De bönder som brukar gårdar som ägs av liegens gods kallas för Arrendebönder då de betalar arrende för rätten att bruka jorden. Arrendebönder skall betala allt överflöd som inte behövs för familjens överlevnad till sin Liege. Utöver arrendet skall varje arrendebonde tillhandahålla 15 dagsverken per år till sin liege. Arrendebönder får fritt vräkas från sina arrenden om de inte sköter sina åligganden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3==&lt;br /&gt;
I varje baroni finns ett eller flera gods. Varje gods skall ha en större gård och en eller flera omkringliggande byar. Det skall vara tydligt dokumenterat vilka byar som är knutna till vilket gods och om gårdarna är skyldiga avrad eller skatt till godset beroende på ägandeförhållandena.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
När dagsverken utförs för godset skall öl eller vin och gröt tillhandahållas dagsverkarna. Om en bonde vägrar att tillhandahålla dagsverken enligt bestämmelserna äger hens liege rätt att med våld tvinga hen därtill.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5==&lt;br /&gt;
Samtliga bönder och borgare i Taronne skall vara försedda med ett respass från sin liege om de färdas utanför grevskapet där de hör hemma. Den som påträffas utan ett respass skall dömas till böter om 5 drakar på första resan, 10 drakar på andra resan och 15 drakar på tredje resan. Den som inte kan betala böter skall istället pryglas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Handelsbalken=&lt;br /&gt;
				   &lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Var och en som för in varor i ett av Taronnes grevskap skall betala tull för detta till den greve som håller länet. Det är upp till var greve att avgöra hur höga tullar som skall tas ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2 ==&lt;br /&gt;
Handel med varor får endast förekomma i städer, på marknadsplatser eller i byar efter att tull har betalats. All handel med varor som sker på landsbygden skall betraktas som smuggling. Den som undanhåller skatteintäkter eller tullar skall böta med den dubbla summan av den undanhållna skatten eller tullen vid första resan och tre gånger summan av den undanhållna skatten vid andra resan. Om skattesmitaren inte har råd att böta skall hen dömas till prygel. Vid tredje resan skall hen pryglas och dömas fredlös.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3==&lt;br /&gt;
Då en affär görs upp mellan två eller flera parter där köpesumman överstiger 5 drakar skall ett kontrakt med köpebrev och fastebrev upprättas. Både köpebrev och fastebrev skall bevittnas av minst två rättskaffens Taronnska undersåtar. Kontraktet får undertecknas vart som helst i Taronne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
Den som anställer tjänstefolk skall göra så årsvis. Tjänstefolk får inte överge sitt husfolks tjänst innan året är ute, och kontrakt om arbete skall ställas att löpa ut i antingen oktober eller april. Lön skall betalas när Tjänstefolk flyttar ut. Den som rymmer från sin tjänst innan tjänstgöringstiden är ute skall dömas till böter om fem drakar första resan, till 10 drakar andra resan, och 15 drakar tredje resan samt föras tillbaka till sin husbonde. Den som inte har råd att betala sina böter ska istället pryglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5 ==&lt;br /&gt;
Den som anställer tjänstefolk skall äga rätt att korrigera oönskat beteende medelst måttlig aga. Husbonden äger också rätt att när som helst avskeda tjänstefolk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6 ==&lt;br /&gt;
Den som anställer arbetsfolk på fartyg, i karavaner, i gruvor, i garnisoner eller liknande, skall ha samma rätt som husbondsfolk på en lantgård att disciplinera och styra sina underställda. Samt att fritt anställa eller avskeda dem. Den som dock rymmer från sin tjänst skall dömas för detta till böter om fem drakar första resan, till 10 drakar andra resan, och 15 drakar tredje resan samt föras tillbaka till sin husbonde. Den som inte har råd att betala sina böter ska istället pryglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§7==&lt;br /&gt;
Om någon lånar ut pengar till en annan och beloppet överstiger 5 drakar skall ett lånebrev och ett fastebrev skrivas. Långivaren har rätt att utkräva ränta på lånet, och detta skall tydligt framgå i lånebrevet. Om låntagaren inte kan betala igen sin skuld när lånet löpt ut skall lånegivaren begära rättslig handräckning av länsfogden för utmätning av skulden. &lt;br /&gt;
Visar det sig då att låntagaren inte kan betala tillbaka skall hen fängslas och hållas inspärrad till dess att skulden betalas av hens vänner, släktingar eller någon annan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§8==&lt;br /&gt;
En Baron har rätt att utlysa marknadsdagar i sitt län även om där inte finns en stad. Baronen kan utlysa upp till fyra marknadsdagar per by och år. Den by som beviljas marknadsrätt skall under marknadsdagarna äga rätt att låta handel bedrivas på marknadsplatsen. Baronen skall bestämma hur mycket skatt som tas ut på marknaden, men måste alltid betala tionde av marknadens sammanlagda vinst till sin Liege.&lt;br /&gt;
Under marknadsdagar bör byarätt hållas och domstolsärenden höras. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§9 ==&lt;br /&gt;
I byarna får alltid förekomma handel med dagligvaror som exempelvis enkla smidesvaror, kött, eller mat och dryck på värdshus. Sådan simpel handel skall inte anses vara smuggling. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§10 ==&lt;br /&gt;
All handel med metallen [[Magi#Cassium|cassium]] är belagd med licens. Den som utan licens bär, förvarar eller säljer föremål tillverkade av [[Magi#Cassium|cassium]], eller malm av [[Magi#Cassium|cassium]], skall dömas till att betala 5000 drakar första resan. Andra resan skall straffet vara förvisning och tredje resan skall straffet vara döden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Missgärningsbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1 ==&lt;br /&gt;
Att uppsåtligt häda mot gudarna eller smäda caeducet i ord eller skrift är strängt förbjudet. Detta brott straffas med böter om 10 drakar första resan, och 50 drakar andra resan, tredje resan straffas med fredlöshet och fördrivning från hus och hem. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2 ==&lt;br /&gt;
Den som befinns skyldig till förräderi mot Coroneten eller riket genom att lyfta vapen eller att konspirera för riket eller majestätets fördärv skall dömas att mista livet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3 ==&lt;br /&gt;
Den som uppsåtligt förtalar Coroneten eller lilla rådet i ord eller skrift skall dömas för detta. Detta brott straffas med böter om 1000 drakar första resan, och 10 000 drakar samt straffarbete i fem år andra resan, tredje resan straffas med döden. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
Den som lyfter vapen eller konspirerar för att störta sin Liege skall straffas för detta. Den som på detta sätt gör sig skyldig till myteri och uppror skall straffas med böter på 500 drakar första resan. Andra resan straffas med döden. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5==&lt;br /&gt;
Den som förfalskar eller uppsåtligt sprider förfalskningar av Taronnska mynt, värdepapper, eller ädla stenar skall dömas för detta. Straffet för falskmynteri skall vara böter på 300 drakar och straffarbete i 5 år första resan. Andra resan straffas med döden. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6==&lt;br /&gt;
Den som genom bedrägeri i ord eller text, eller genom förfalskning av dokument eller sigill tillskansar sig annans egendom skall dömas för detta. Straffet för bedrägeri och förfalskning skall första resan vara skadestånd till den drabbade motsvarande vad som gått förlorat samt hälften igen för sveda och värk. Samt utöver detta böter på 20 drakar till sin Liege.&lt;br /&gt;
För andra resan skall den drabbade ha ett skadestånd motsvarande det som gått förlorat samt lika mycket igen. Samt utöver detta skall dömas till straffarbete i sju år. &lt;br /&gt;
För tredje resan skall straffet vara döden och den drabbade skall få tillbaka det den förlorat ur bedragarens kvarlåtenskap. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§7 ==&lt;br /&gt;
Den som bryter sitt ord eller som bryter mot ett skrivet kontrakt skall kunna stämmas av sin motpart. Befinner rätten den stämde skyldig till kontraktsbrott skall hen betala skäligt skadestånd till sin motpart, samt betala kostnaderna för rättegången. Om den stämde frias skall motparten betala kostnaderna för rättegången. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§8 ==&lt;br /&gt;
Den som stjäl pengar eller föremål av någon annan skall, sedan skuld bevisats, dömas att böta 20 drakar första resan samt att sitta i skamstock eller stå bunden vid skampåle i en timme, vid andra resan att böta 50 drakar samt att straffarbeta i sju år, vid tredje resan dömes till döden. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§9==&lt;br /&gt;
Den som gör inbrott hos en annan, antingen det är i syfte att stjäla eller utföra annat illdåd, skall dömas som vid stöld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§10==&lt;br /&gt;
Den som misshandlar en annan med mer våld än vad som rimligt är skall dömas att böta 10 drakar vid första resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; 30 drakar andra resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; och 50 drakar tredje resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme. Fjärde resan är fredlöshet och fördrivande från hus och hem. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§11==&lt;br /&gt;
 Den som dödar en annan utan att ha uppsåt att döda skall dömas för dråp till böter på 100 drakar första resan. Andra resan dråp är böter på 200 drakar samt straffarbete i sju år. Tredje resan dråp straffas med döden. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§12==&lt;br /&gt;
Den som uppsåtligt tar en annan av daga - eller försöker ta en annan av daga men misslyckas - skall dömas till döden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§13==&lt;br /&gt;
Den som uppsåtligt ljuger för att skydda en brottsling skall dömas att böta 10 drakar vid första resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; 30 drakar andra resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; och 50 drakar tredje resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme. Fjärde resan är fredlöshet och fördrivande från hus och hem. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§14==&lt;br /&gt;
Den som felaktigt kallar en annan för fegling, usling, bedragare, tjuv eller annat nedsättande eller klandrande tillmäle skall dömas att böta 10 drakar vid första resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; 30 drakar andra resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; och 50 drakar tredje resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme. Fjärde resan är fredlöshet och fördrivande från hus och hem. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§15==&lt;br /&gt;
Den som inom Taronnes gränser idkar otillåten magi utan Silverhäradens vetskap, eller den som brukar magi i syfte att skada eller döda rikets invånare, skall överlämnas till Silverhäraden så att de kan skipa sin rättvisa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§16==&lt;br /&gt;
Den som tillverkar alkemiska preparat vars syfte är att döda människor eller att allvarligt skada och lemlästa skall dömas att böta 10 drakar vid första resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; 30 drakar andra resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme; och 50 drakar tredje resan samt att sitta i skamstock eller stå vid skampåle i en timme. Fjärde resan är fredlöshet och fördrivande från hus och hem. Den som inte kan betala sina böter ska istället dömas till prygel.&lt;br /&gt;
Samma straff skall drabba den som tillverkar eller säljer Globb.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§17==&lt;br /&gt;
Den som sargar, sårar eller dödar då den försvarar sig mot någon annans överfall skall inte dömas. En angripare som dör har bara sig själv att skylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Giftermålsbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Den som önskar ingå ett äktenskap i Taronne måste vara 18 år gammal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2==&lt;br /&gt;
Den som önskar gifta sig i Taronne måste kunna visa skriftligt intyg på sin familjs gillande för den Caedux som skall förrätta vigseln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3==&lt;br /&gt;
Innan giftermål måste förlovning ske. De som önskar ingå äktenskap måste vara förlovade under en rimlig tid innan giftermålet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4==&lt;br /&gt;
En Caedux måste utlysa att giftermålet kommer att ske på minst två morgonritualer före vigseln äger rum. Det måste meddelas vilka som ska gifta sig och när detta kommer att ske. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5==&lt;br /&gt;
Endast en Caedux får förrätta vigsel i Taronne. Före själva ceremonin skall ett kontrakt upprättas mellan de två eller flera som ska gifta sig. Efter vigseln skall kontraktet undertecknas av makarna, samt av Caeduxen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6==&lt;br /&gt;
Om två eller flera makar önskar skilja sig måste de ha giltigt skäl för detta. Giltigt skäl kan vara att den ena parten har brukat våld mot den andre, att den ena parten varit borta från hemmet i mer än tre år utan att höras av, eller att den ena parten dömts för ett brott. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Ärvdabalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Nu dör en undersåte i Taronne. Då skall bouppteckning göras och hemmets alla inventarier nedtecknas och värderas. Alla kontanta medel skall också räknas och antecknas. Inget får röras förrän arvet är ordentligt fördelat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2==&lt;br /&gt;
Det förstfödda barnet till den avlidne skall vara huvudsaklig arvinge. Hen skall ärva två andelar av arvet. Övriga syskon skall dela på den sista tredjedelen av arvet. Om det förstfödda barnet inte finns i livet skall näst födda barn vara huvudsaklig arvinge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3 ==&lt;br /&gt;
Finns inga barn i äktenskapet skall lagvigd äkta hälft vara arvinge. Finns ingen lagvigd äkta hälft skall föräldrar ärva. Om inte heller föräldrar finns skall syskon ärva. Finns inte heller syskon skall man räkna bakåt i ätten. &lt;br /&gt;
Om ingen arvinge alls står att finna skall arvet tillfalla kronan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4==&lt;br /&gt;
Om den avlidne innehade titel av Baron, Greve, Hertig eller Coronet skall det förstfödda barnet ärva alla titlar och tillhörande gods. Om det förstfödda barnet inte är i livet, eller inte är vid sina sinnens fulla bruk, skall titlar och tillhörande gods tillfalla nästa syskon. Finns inga barn skall arv tillfalla den avlidnes äldsta levande syskon. Finns inga syskon skall arv räknas bakåt i ätten. Om ätten är död skall titlar och gods tillfalla Taronnes Coronet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Rättegångsbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Om hur en rättegång skall hållas: Lagen i Taronne skall upprätthållas av länens titelhållare. Det är baronen i ett län som skall döma över undersåtarna, antingen i egen person eller genom att utse domare. Vid rättegången skall det finnas en åklagare och en försvarare. Bevis skall presenteras och vittnen höras i god ordning. Försvaret skall även ges möjlighet att bemöta alla åtalspunkter.&lt;br /&gt;
Vid rättegången skall även närvara en jury bestående av fem anständiga Taronnska undersåtar. Juryn skall inte ha en avgörande funktion utan skall ge råd och vägvisning till rättens domare. Juryn skall också ha rätt att korsförhöra vittnen och den åtalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2==&lt;br /&gt;
Baronen i ett län skall hålla rättegångar i länet. Antingen kan undersåtar söka baronens rättvisa vid hens hov, eller så skall rättvisa skipas vid byarätt när detta hålls i byarna. Baronen skall då antingen i egen person eller genom utsedda domare resa ut i sina byar för att skipa rättvisa. Sådan byarätt skall hållas minst en gång om året. &lt;br /&gt;
Den som är gripen misstänkt för brott skall ställas inför rätta så skyndsamt som möjligt. Om Länsfogden behöver tid för att samla bevisning skall dock detta beviljas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3==&lt;br /&gt;
Varje baron skall utse en Länsfogde i sitt län att verka som åklagare och att leda utredning av brott som begås i baroniet. Länsfogden anställer och beordrar byakonstaplar som skall upprätthålla lagen och gripa brottslingar inom sin by. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
När rättegång skall hållas skall Länsfogden vara den som agerar åklagare. Hen skall väcka åtal mot den misstänkte och göra en sakframställan och uppvisa bevis för den åtalades skuld. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5==&lt;br /&gt;
Den åtalade har rätt till en försvarare. Om hen inte anlitar en egen skall en försvarare utses åt hen av rättens domare. Den åtalade har även rätt att företräda sig själv. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6 ==&lt;br /&gt;
Finns vittnen skall dessa infinna sig om de kallas. Både åklagare och försvarare har rätt att kalla vittnen. Vittnen skall svära att svara sanningsenligt på alla frågor. Om det kan bevisas att ett edsvuret vittne begår mened skall hen dömas enligt Missgärningsbalken §13. Försvaret ska ges möjlighet att korsförhöra åklagarens vittnen och vice versa. Endast Taronnes ädlingar äger rätt att avstå från att vittna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§7 ==&lt;br /&gt;
Om den åtalade vägrar att svara i förhör eller rättslig utfrågning kan Länsfogden begära av baronen att få använda stränga förhörsmetoder. Den som utstår strängt förhör får inte sargas värre än att hen kan repa sig med läkares hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§8 ==&lt;br /&gt;
Den som är domare i en rättegång kan bevilja den åtalade rättegång genom duell om detta efterfrågas. Detta är dock ingen rättighet utan sker bara med domarens goda vilja. Sådan duell utkämpas alltid på liv och död och om den åtalade står som segrare skall hen släppas utan omsvep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§9 ==&lt;br /&gt;
Om den åtalade befinns skyldig skall straffet verkställas så skyndsamt som möjligt. Om den åtalade befinns oskyldig skall hen släppas omedelbart.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§10==&lt;br /&gt;
Den som är misstänkt för ett brott skall ställas inför rätta i det baroni där brottet begåtts. Om den misstänkte är på flykt kan baronen eller utsedd domare utfärda en efterlysning. Den som griper och för en efterlyst brottsling inför rätta skall belönas med den summa som efterlysningen nämner. &lt;br /&gt;
En dömd brottsling som flytt undan sitt straff kan också efterlysas på detta sätt. Om en som är dömd till döden flyr undan sitt straff kan belöningen även betalas ut vid uppvisande av död brottsling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tvistemålsbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Då två Taronnska undersåtar kommer i tvist om hur ett gemensamt kontrakt skall tolkas, eller om de är oense om vem som äger något, eller om var markgränser ska gå etc, kan de stämma varandra i ett tvistemål. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2 ==&lt;br /&gt;
Den som vill stämma en annan skall föra fram sin sak inför sin liege eller en av hen utsedd domare. En avgift om 5 drakar skall betalas för att få målet hört. I sakframställan skall en beskrivning av ärendet finnas samt eventuellt yrkat skadestånd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3==&lt;br /&gt;
Vid tvistemål behöver endast en domare finnas med. Varken åklagare eller jury skall kallas. De tvistande har dock rätt att kalla sina ombud. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
Om den stämda parten tredskas och inte inställer sig till tvisteförhandling skall en dom fattas till den tredskandes nackdel. En tredskodom kan dock överklagas om så sker inom två månaders tid. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5 ==&lt;br /&gt;
Den förlorande parten i ett tvistemål skall betala eventuella skadestånd till sin motståndare samt även betala för rättens tid samt för sin motståndares eventuella omkostnader.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Straffbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Varje titelhållare skall anställa eller på annat sätt utse en person att verkställa kroppsstraff och avrättningar. Bödeln skall förses med ett hus och upp till fem rackare att bistå hen. Huset skall rymma bödelns familj och hushåll. Bödeln och hens familj och tjänstefolk skall inte utsättas för hån, överfall eller förföljelse för sitt arbetes skull. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2 ==&lt;br /&gt;
Den som döms till döden i Taronne skall avrättas antingen med yxa eller svärd, eller genom hängning eller strypning. I de fall då brottet är grovt kan rätten döma till strängt dödsstraff. I det fallet skall brottslingen stympas före dödsstraffet verkställs.  &lt;br /&gt;
Den som är dömd till döden skall ges möjlighet att stärka sig med en sup innan straffet verkställs. Om hen är våldsam eller gör motstånd skall hen avrättas oavsett. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3 ==&lt;br /&gt;
I det fall då böter inte kan betalas skall brottslingen plikta med kroppen. Bödeln skall då bruka spö på den dömdes rygg. Växelkursen skall vara två rapp per gulddrake som inte betalats. Som allra mest får dock åttio rapp utdelas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4 ==&lt;br /&gt;
Om brottslingen döms till straffarbete är det upp till titelhållaren i det baroni där rättegången hålls att avgöra var arbetet skall utföras. Om titelhållaren så önskar kan den dömdes arbete säljas på auktion till högstbjudande. Den som på så vis köper rätten till en brottslings arbete har ansvar för att se till att vederbörande fullgör hela sitt straff. Brottslingar som utför straffarbete skall inte åtnjuta några bekvämligheter. De skall endast få så mycket mat och vatten som de strikt behöver för sin överlevnad och de ska straffas kroppsligen om de bryter mot sin fångvaktares regler. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5 ==&lt;br /&gt;
I det fall brottslingen skall sättas i skamstock eller stå vid skampåle skall Länsfogde eller byakonstapel vara på plats och se till att ingen släpper lös den dömde i förtid. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6 ==&lt;br /&gt;
Den som döms till fredlöshet skall brännmärkas med ett tydligt F på handen eller armen så att alla ska se att här är en ohederlig sälle. Den fredlöse skall köras ut från sitt hus och hem utan att få ta med sig någonting därifrån utom kläderna hen står i. Vem som helst som misshandlar eller dräper en fredlös skall göra så helt utan påföljd. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Ädlingabalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Makten i Taronne utgår från rikets Coronet och lagarna stiftas av henne. Lagarna skall sedan ratificeras av Coronetens Lilla råd. &lt;br /&gt;
Lilla rådet skall bestå av en Seneschal, en Hovmarskalk, en Rustmaskalk, en Hovcaedux, en Hovmagiker, Skattmästare och en Kunskapsmästare. Lilla rådet skall inte tillkallas utan att Seneschalen är närvarande.&lt;br /&gt;
Coroneten kan närhelst hon vill avsätta och tillsätta medlemmar av Lilla rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2 ==&lt;br /&gt;
I det fall då Coroneten är omyndig skall Lilla rådet styra i hennes ställe. Seneschalen skall då leda och styra riket tills Coronetens myndighetsdag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3 ==&lt;br /&gt;
Varje enskilt baroni äro skyldigt att i fredstid hålla ett stående kompani om inte mindre än 50 tränade soldater. Det exakta antalet soldater kan bero på kontrakt mellan Liege och Vasall&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4==&lt;br /&gt;
En baron tillåts hålla ett stående kompani om inte mer än 100 tränade soldater, om inte annat dokument tillstår annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5 ==&lt;br /&gt;
Ett grevskap tillåts hålla ett stående regemente om inte mer än halvannan gång så många soldater som tillåts i länets baronier, inklusive soldaterna i sagda baronier, om inte annat dokument tillstår annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§6==&lt;br /&gt;
 Lex Talionis: När en ädling utsätts för en oförrätt av en annan ädling äger hen rätt att begära hämnd. Den förorättade framför sitt mål inför Coroneten som hör båda parter och sedan avgör om den målsägande äger rätt att söka hämnas eller inte. Hämnden skall stå i direkt proportion till brottet. Om någon tar ut en större hämnd än brottet kan den bli dömd att betala skadestånd till Coronetten. De fejdande parterna har rätt att använda vilka agenter de vill för att ta hämnd respektive värja sig. &lt;br /&gt;
Agenter i en hämndkonflikt skall bära dokument som intygar att de är utsända av den hämnande parten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§7==&lt;br /&gt;
 Lex Hospitium: Alla ädlingar, både de med titlar och de som bara är av adlig börd, har rätt att gästa bönder på den egna ättens marker. Det betyder att de har rätt att kräva mat och husrum för natten, för sig själva och sitt följe, så länge som de befinner sig på den egna ättens marker. &lt;br /&gt;
Coroneten har rätt att gästa alla sina vasaller och undersåtar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§8==&lt;br /&gt;
 Lex Diffiderum: Om en Coronet inte längre befinns lämplig att inneha kronan kan sex av Taronnes hertigar gå samman och gemensamt underteckna ett dekret som fråntar Coroneten sin titel. Coroneten som fråntas titeln skall sättas i husarrest på något av sina gods och förvaras där. &lt;br /&gt;
Lilla rådet tar makten och har i uppgift att sammankalla stora rådet på det att man må välja en ny Coronet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§9==&lt;br /&gt;
Lex Offendi: Då en ofrälse begår ett brott mot en av Taronnes ädlingar skall det alltid straffas en resa hårdare än då brottet begås mot en annan ofrälse. Sålunda skall första resan räknas som andra resan, andra räknas som tredje, och så vidare. &lt;br /&gt;
Då grov stöld begås mot en av Taronnes titelhållare skall straffet vara döden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§10==&lt;br /&gt;
Lex Ignosce: Taronnes Coronet har rätt att benåda brottslingar i hela riket. Taronnes hertigar har rätt att benåda brottslingar som är dömda för brott begångna i hertigens län. Andra titelhållare har rätt att benåda brottslingar som de själva dömer, eller som döms av deras egna domare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§11==&lt;br /&gt;
Lex Torquem: Om en ädling döms till döden har hen rätt att avrättas med svärdet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§12==&lt;br /&gt;
Lex Titulum Nobilitatis: Den ädling som håller flera adelstitlar kan fritt förläna en eller flera av dessa till sina underlydande. Endast en ädling som troget har tjänat sin liege kan tilldelas en förläning med tillhörande adlig titel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§13==&lt;br /&gt;
Lex Esque: En Taronnsk titelbärare äga rätt att under sin titel utdela riddarslag. Dessa riddarslag kan utdelas till rättskaffens Taronnsk undersåte. En person som erhåller riddarslag är från den dagen ädling och förblir ädling tills den dag hen lämnar jordelivet. Den nyblivne ädlingen har rätt att anta ett adelsvapen och hens barn har rätt att bära denna vapensköld. Riddares barnbarn räknas inte som ädlingar.&lt;br /&gt;
===§13.1===&lt;br /&gt;
En Riddare skola svära trohet till sin liege och vara hen lojal och trogen, samt ställa upp med tillbörlig tjänstgöring i enlighet med dennes förmåga och färdigheter.&lt;br /&gt;
===§13.2===&lt;br /&gt;
En titelbärare är skyldiga att tillgodose sin riddares välmående och välstånd, i utbyte mot hens tjänster. Det är en titelbärares plikt att tillse att en riddare har förutsättningarna att leva upp till de [ridderliga] idealen. &lt;br /&gt;
===§13.3===&lt;br /&gt;
Det är en Riddares plikt att i alla sina göromål representera sin liege och hens ätt i bästa möjliga dager. En riddare är och förblir sin lieges representant, i handling såväl som ord. &lt;br /&gt;
===§13.4===&lt;br /&gt;
En riddare som missköter sina plikter skola straffas med penningböter i första och andra resan samt fråntagande av titel och privilegier i tredje.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§14==&lt;br /&gt;
I de fall då en titelhållare nedlåter sig till simpel brottslighet riktat mot kronan äger Coroneten rätt att frånta titelhållare deras titlar och införliva dem under kronan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§15==&lt;br /&gt;
Lex Bellum: Den som innehar titeln Baron eller högre har rätt att förklara krig mot andra titelhållare om de uppfyller något av följande casus belli. &lt;br /&gt;
- Om en titelhållare har anspråk på en adelstitel som innehas av en annan ädling kan hen förklara krig för att vinna den omstridda titeln. Rikets Coronet har dock inte rätt att förklara sina undersåtar krig. &lt;br /&gt;
- En titelhållare kan förklara krig mot en annan titelhållare om hen agerar som ombud åt en ädling med anspråk på dennes titel. Vid en seger ska ädlingen med anspråk på titeln vinna den, men också svära en trohetsed som vasall till sin välgörare. &lt;br /&gt;
- En Titelhållare som har anspråk på mark gränsande till sitt eget län kan förklara krig mot en annan titelhållare för att vinna den omstridda marken och införliva den i sina egna domäner.&lt;br /&gt;
 - En hertig har anspråk på alla grevskap som de jure tillhör hens hertigdöme och kan förklara krig för att vinna och antingen erövra det om titeln hålls av en annan hertig, eller att vasallisera den greve som håller titeln. På samma sätt har en greve anspråk på alla baronier som de jure tillhör det egna grevskapet.  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=Alverbalken=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§1==&lt;br /&gt;
Alver i Taronne skall inte hållas i slaveri. Alla alver som arbetar hos en människa skall erhålla lön för utfört arbete. Lönen kan utbetalas i pengar, mat eller husrum, eller i en kombination av dessa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§2==&lt;br /&gt;
Alver i Taronne skall inte äga mark eller hus. De skall inte heller äga boskap mer än vad som krävs för den egna familjens överlevnad. Den alv som ändå köper en lagfart till ett hus eller till mark skall fördrivas från denna och marken eller huset skall tillfalla den baron som styr över området. Onödigt boskap skall också beslagtas av baronen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§3 ==&lt;br /&gt;
Om en alv i Taronne anklagas för ett brott skall det vara upp till alven att bevisa sin oskuld snarare än upp till anklagaren att bevisa alvens skuld. Om en alv har bevis för sin oskuld men tolv edsvurna mänskliga vittnen emotsäger detta skall alven ändå dömas för brottet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§4==&lt;br /&gt;
En alv som döms för ett brott skall alltid dömas en resa värre. Första resan skall dömas som andra resa, andra resan skall dömas som tredje, och så vidare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==§5==&lt;br /&gt;
Den alv som vill resa från sin hemort skall be om respass av sin Liege eller den lokala Caeduxen. I passet skall alvens utseende beskrivas i text, hemorten skall stå angiven samt även alvens ärende på orten den reser till. En alv som påträffas på vägarna utan respass skall dömas såsom vägstrykare till straffarbete i två år första resan, till straffarbete i fem år andra resan och till straffarbete i tio år tredje resan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Sidor om Taronne]]&lt;br /&gt;
[[Category:IN-text]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1660</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1660"/>
		<updated>2024-01-20T14:39:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Ileis, havets skräck */ grammatik&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Statsråd + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Nationskarta Lazulia.jpg|miniatyr|Lazulia&#039;s skärgård]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. [[Lazulias Revolution|Revolutionen]] kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Vict Ileis|Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Ileis är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[Atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Vict Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. [[Vict Dólunn|Dólunn]] sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Vict Zeone Régas|Vict Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;br /&gt;
[[Category:Sidor om Lazulia]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Ordlista&amp;diff=1641</id>
		<title>Ordlista</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Ordlista&amp;diff=1641"/>
		<updated>2024-01-20T14:11:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Magus */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Här finns Fiktionens ordlista och innehåller en lista med definitioner på de ord som behöver förklaras, men som inte är tillräckligt omfattande för att ha en egen sida. Listan är sorterad i bokstavsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Baron=&lt;br /&gt;
Baron är en adelstitel i, bland annat, Taronne. I Taronne är det den lägsta adelstiteln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Coronet=&lt;br /&gt;
Coronet är den högsta adelstiteln i [[Taronne]] och [[Viveira]], och är en köns- och genusneutral motsvarighet till Kung eller Drottning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;En Coronet, flera coroneter. Den coroneten.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Greve=&lt;br /&gt;
Greve är en adelstitel i, bland annat, Taronne. I Taronne är det den näst lägsta adelstiteln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hertig=&lt;br /&gt;
Hertig är en adelstitel i, bland annat, Taronne. I Taronne är det den näst högsta adelstiteln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Imperator=&lt;br /&gt;
Den som styr det Garonska Imperiet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Laird=&lt;br /&gt;
En Laird är ledaren för en klanfamilj i Albeir. En laird är inte adlig, utan enbart ledare för sin klan. En laird väljer själv sin efterträdare. De större klanerna har ofta mindre klaner bundna till sig genom tradition eller personliga lojaliteter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;En laird, flera lairder. Den lairden.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Liege=&lt;br /&gt;
En Liege är den adelstitelhållare man svurit trohet och lojalitet till, och används i alla Ekayas länder som har adel. Alla individer i, exempelvis, Taronne har en liege, utom coroneten. Ofrälse och ädlingar har svurit sig till en låg titelbärare (ofta en baron eller motsvarande), medan lägre titelbärare har svurit till en högre titelbärare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Magus=&lt;br /&gt;
Titeln på en [[Silverhäraden|Silverhäraden-licencerad]] [[magiker]] - inkluderar härads- och licensmagiker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;En Magus, flera Magusar. Den Magusen.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Maire=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Maire är titeln på den personer som styr och leder en stad i landet [[Taronne]]. Det är Taronnes motsvarighet till Borgmästare. Titeln är köns- och genusneutral.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;En Maire, flera Maires. Den Mairen.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Markess=&lt;br /&gt;
Markess är en adelstitel som används inom [[det Garonska Imperiet]] och, efter [[Lazulias Revolution]], även används som titel på [[Lazulia|Lazulias]] högst bestämmande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Regi=&lt;br /&gt;
Regi är den högsta adelstiteln i [[Cordotiva]], och är en köns- och genusneutral motsvarighet till Kung eller Drottning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vict=&lt;br /&gt;
Vict är titeln och prefixet för Inevecti, En Inevecti benämns oftast som &amp;quot;Vict [namn]&amp;quot;. Vict Hawe, Vict Alexis, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Meta]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=1640</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=1640"/>
		<updated>2024-01-20T12:43:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Var börjar man? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Ekaya.jpg|600px|ramlös|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Välkommen=&lt;br /&gt;
Välkommen till Grågripens Fiktionswiki, där vi har samlat all information om vår lajvvärld. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill veta mer om föreningen, eller om kommande lajv, ber vi dig besöka [https://gragripen.se Grågripens Hemsida]!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Fiktionsöversikt=&lt;br /&gt;
Grågripens Lajvvärld (också kallad Ekaya) är en Fantasyvärld, med grund i vår världs 1600- och 1700-tal. Det är en värld med [[Folk|människor, alver och orcher]], med [[:Category:monster|monster]] och farliga bestar, med [[magi]] och [[alkemi]], och mycket annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Världens huvudsakliga inspirationskällor är Witcher och Dragon Age, men andra inspirationskällor förekommer naturligtvis i specifika delar av fiktionen. Exempelvis är landet [[Taronne]] väldigt inspirerat av den version av Frankrike som presenteras i De Tre Musketörerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Grågripens lajvvärld finns utrymme för såväl väldigt mörka som väldigt ljusa teman och avgörs främst av det specifika lajvet. Vi rekommenderar att noga läsa respektive lajvs innehållsförteckning och vision för att avgöra ton och känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna wiki innehåller mycket information och kan vara överväldigande att ta till sig. Det är definitivt inte obligatoriskt eller nödvändigt att lusläsa hela wikin och inte heller kan någon förvänta sig av någon annan att de har läst hela wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Var börjar man?== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du har kommit till denna wiki för att du planerar att deltaga på ett kommande lajv vill vi föreslå att du börjar med att läsa denna artikel: [[Vad du måste veta]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver det föreslår vi att du frågar arrangörerna om tips och förslag på viktig läsning (eller så har de kanske redan samlat lite länkar på någon av lajvets informationskanaler).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Annars föreslår vi att du besöker [[:Category:Fiction|Kategorisidan]], där alla fiktionens olika kategorier finns listade, och där du förhoppningsvis kan hitta inspiration till vidare läsning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du är på jakt efter något specifikt föreslår vi antingen sökfältet, eller [[Special:AllPages|DENNA SIDA]], som listar alla sidor på hela wikin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sist vill vi också rekommendera vår [[Ordlista]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Har du några frågor eller funderingar får du gärna höra av dig till gragripenfiktion[at]gmail.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vill du bidra?=&lt;br /&gt;
Har du funderat på om du kan bidra med fiktion? Det kan du! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du som medlem i föreningen har idéer, stora som små, om saker som kan vara roligt att ha med, kanske något som är ett behov för att en karaktärsidé ska fungera? Då kan du skriva detta och skicka in till fiktionsgruppen via gragripenfiktion@gmail.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fiktionsgruppen går därefter igenom texten du skickat in i enlighet med uppdraget givet till fiktionsgruppen av föreningen via styrelsen, som lyder såhär;&lt;br /&gt;
“Att ta emot förslag till fiktion som enskilda medlemmar skickar in och försöka jämka in det i fiktionen.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta innebär att fiktionsgruppen kanske hör av sig om möjliga ändringar i inskickade texter, för att få det att passa in i nuvarande fiktion på ett bra sätt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Cordotiva&amp;diff=1578</id>
		<title>Cordotiva</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Cordotiva&amp;diff=1578"/>
		<updated>2024-01-18T12:30:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Motståndsrörelsen */ stavningsrättning&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Feodal monarki&lt;br /&gt;
| population = TBA&lt;br /&gt;
| ruler = Regi Rinieri de Zorzi&lt;br /&gt;
| capitol = Teragnola&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Cordotiva.png|Karta över Cordotiva]]&lt;br /&gt;
| person = En cordotiv, flera cordotiver&lt;br /&gt;
| knownFor = Te- och vapen-export, motståndsrörelsen&lt;br /&gt;
| primaryGods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]] och [[De Fem Gudarna#Langisele|Langisele]]&lt;br /&gt;
| typical = TBA&lt;br /&gt;
| elfstatus = lågstatus&lt;br /&gt;
| magic = tillåtande och experimentell hållning till magi&lt;br /&gt;
| allies = Garonska Imperiet.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Cordotiva [korr-då-TI-va] (också kallat &#039;Ockuperade Cordotiva&#039;) är det [[:Category:Det Garonska Imperiet|Det Garonska Imperiets]] yngsta vasallstat och gränsar mot [[Caphar]] och [[Romembergh]] i norr, och [[Zelicáj]] i öster. Cordotiva har ett varmt, nästan tropiskt klimat med långa, varma somrar och korta, svala vintrar med regn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den livliga handeln och ständiga tillförseln av främlingar och nya ansikten gör att det är lätt för både vampyrer och hamnskiftare att röra sig fritt i landet. Särskilt i huvudstaden rapporteras det in många vampyrattacker varje år och det ryktas att adeln i Cordotiva har ett nära utbyte med de högre formerna av vampyrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Geografi==&lt;br /&gt;
Längst Cordotivas västkust är klimatet torrare och närmare halvöken och stäpplandskap i gränstrakterna mot Caphar. Öster om floddeltat är landskapet mer kuperat och dalgångarna fyllda med stora plantager där te, vindruvor, oliver och citrusfrukter odlas. Kastanj-, granatäppel-, fikon- och valnötsträd är även vanliga inslag i Cordotiva.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Huvudstaden Teragnola är ett stort handelscentrum och en knutpunkt mellan De Västra Rikena och Det Garonska Imperiet , känt för sina vackert målade byggnader. I dess hamnar lägger skepp med brokiga besättningar och resenärer från hela den kända världen till. Även om Cordotiva befolkas till största delen av människor så är huvudstaden känd för sin mångfald och tolerans för olika folkslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Cordotiver är kända som livsnjutare, ett gott dagsverke förväntas kunna avslutas med fest och samkväm. Cordotiver uppskattar flit, självständighet och gästfrihet. Utomstående besökare till både byar och städer kan förvänta sig att behöva välja mellan inbjudningar till middagar om de stannar en längre tid på samma plats. Tavernor är den naturliga samlingsplatsen för cordotiver och skrålet från både barder och poeter kan ständigt höras långt in på natten. Sedan ockupationen har dessa allt mer tagit sig an en subtil form av politisk satir där både den kejserliga byråkratin och den lokala adeln porträtteras. Sjöfarare och handelsresande från hela den kända världen har under århundradena bidragit till Cordotivas sångskatt.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Cordotiva hade redan innan ockupationen en hög levnadsstandard (som bara ökat sedan imperiets  återbyggande av landet), men utanför alla städer finns det ghetton där bostadslösa och alver bor och arbetar som daglönade, i stor kontrast till övriga cordotivers flärd och lyx.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Te och vapen, Vapen och te!===&lt;br /&gt;
Teodlingen och vapensport har båda en särskild plats i Cordotivas kultur. Stora och öppna tebjudningar är vanliga där det tävlas i prickskytte medelst allahanda skjutvapen såsom musköt, armborst, eller pilbåge. Detta är populärt i alla samhällsklasser och de flesta cordotiver lär sig därmed hantera skjutvapen vid en mycket låg ålder. Maskerader och tornerspel är uppskattade ibland adeln och anordnas ofta.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Viktiga högtider i Cordotiva är dess två stora tefestivaler och den årliga kanonkapplöppningen. Varje vår respektive höst hålls i hela landet festival i fem dagar för att fira att nya teplantor satts, respektive skördats. Ofta hålls lokala tävlingar i vapensport vid dessa tillfällen där årets &#039;dispararo&#039; koras.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Den stora kanonkapplöpningen hålls varje sensommar utanför huvudstaden Teragnola och är en stafett med mindre segelfartyg där deltagarna skall skjuta prick med kanoner mot måltavlor som placerats på bojar utanför kusten. Kanonkapplöpningen har sedan ockupationen växt till ett massivt evenemang och lockar varje år stora delar av den kejserliga societeten som vallfärdar till Cordotiva för att heja på sitt sponsrade lag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick===&lt;br /&gt;
Cordotiva är en feodal monarki där makten utgår från Regin via ett antal adelsätter och deras vasaller. Varje titelhållare är själv en vasall och har svurit lydnad till den steget högre upp i hierarkin, hens liege. Regin har traditionellt fem högadliga rikskanslers som verkställer beslut gällande det militära, ekonomin, kulturen, samhälle och religionen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Under Regin står högadeln (de med ett anspråk till tronen), följt av lågadeln, borgare, bönder och de klasslösa (de allra fattigaste och alver).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och Samlevnad===&lt;br /&gt;
Ditt hem är din borg i Cordotiva och bostadskontrakt är grunden för alla juridiskt bindande partnerskap. Cordotiver har en öppen inställning till sexualitet och samlevnad och flyktiga sexuella relationer är accepterade mellan alla folkslag, även alver, och det är inte ovanligt att ha många partners samtidigt. För att ingå i ett juridiskt bindande partnerskap skriver alla parter på ett kontrakt för sin delade bostad eller mark, vilket legitimerar relationen. Arvsrätten gäller för samtliga partners och fördelas jämnt. Arrangerade äktenskap förekommer främst inom adeln men också hos allmogen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alver i Cordotiva får inte skriva på kontrakt och kan inte ingå i juridiskt bindande äktenskap. De har därmed ingen arvsrätt och svårt att bygga förmögenheter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
[[Caeducet]] i Cordotiva lär ut att det alltid måste finnas en balans mellan kaos och ordning. Av [[De Fem Gudarna|de fem gudarna]] tillbes därmed särskilt [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]] och [[De Fem Gudarna#Langisele|Langisele]] tillsammans och delade tempel till båda gudarna är vanliga.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Längst med kusten helgas [[Inevecti|inevectus]] [[Ondata]], hen, Vågornas beskyddare. I forntiden hävdas det att hängivna följarna av Ondata krävde levande offer i sina riter. I de norra delarna av Cordotiva finns en obskyr kult som ser de fem gudarna som representerade i teplantor och skapar därför problem för plantageägare då de gör inbrott och stjäl plantor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och Alkemi===&lt;br /&gt;
Cordotiva är känt för att ha en mycket tillåtande och experimentell hållning till magi och en anselig mängd magiker är bosatta i landet. Hovmagiker är uppskattade och deras åsikter efterfrågas alltid innan stora beslut. Vildmagiker lever dock inte öppet sedan ockupationen och anlitas endast i hemlighet av de som har råd. I Cordotiva ligger även Silverhäradens Eldakademi - Academia de la Encender. Skolan tar emot en stadig ström av noviser. Magiker i Cordotiva vet att ta gott betalt för sina tjänster, vilket har gjort dem till statussymboler för både adeln och den rika borgarklassen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Innan ockupationen kunde Vildmagiker i Cordotiva agera mer öppet och Regins egna hovmagiker kunde likväl vara från Häraden som en Vildmagiker. Men rädslan för imperiets lakejer och angivare är stor och det ryktas om att de kejserliga legionerna tvångsrekryterar magiker utan licenser. Där Häradsmagiker välkomnas av överklassen i städerna har Vildmagiker förvisats till landsbygden och bildar där egna magikercirklar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Konflikter i Cordotiva==&lt;br /&gt;
===Motståndsrörelsen===&lt;br /&gt;
Cordotiva anses formellt ha införlivats i Det Garonska Imperiet  år 502. Många cordotiver minns fortfarande de kejserliga legionernas härtåg genom landet och är ovilliga att acceptera imperiets  övermakt. Imperiets  intåg splittrade landet i ett blodigt inbördeskrig när Regi Rinieri de Zorzi symboliskt överlämnade den uråldriga Cordotivaspiran och knäböjde inför Imperatorn  utan något motstånd. Oroligheterna pågick i flera år innan de kejserliga legionerna slutligen lyckades få motståndsrörelsen att backa och ockupationen kunde anses fulländad. Detta har delat befolkningen i två läger: de som motsätter sig ockupationen och de som välkomnat imperiet . Särskilt inom adeln är denna splittring kännbar, där lojalister inom högadeln samarbetar med den kejserliga byråkratin för att undanröja potentiella rivaler och överlöpare inom lågadeln, medan många cordotiver anklagar adeln för att under många år ha berikat sig på att exportera många av de vapen och materiell som underhållit de kejserliga legionerna genom ockupationen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Motståndsrörelsen är än så länge främst aktivt i skuggorna. Mindre sabotageoperationer genomförs, men just nu är Motståndsrörelsen främst aktiv genom propaganda-spridning och resursinsamling.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Utanför landets västkust ligger ön Pontenarez som är ett fäste för motståndsrörelsen där den är understödd av pirater som attackerar handelsrutter längst hela kusten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Det Garonska Imperiet]]&lt;br /&gt;
[[Category:Sidor om Cordotiva]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1562</id>
		<title>Silverhäraden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Silverh%C3%A4raden&amp;diff=1562"/>
		<updated>2024-01-17T19:48:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Silverhäradens fyra skolor */ ändrade &amp;quot;under under&amp;quot; till &amp;quot;enbart under&amp;quot; som det var tanken att det skulle stå&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Magikerorden Silverhäraden (också kallat Häraden) är en organisation som verkar i hela [[Ekaya]] och utbildar [[Magiker|magiker]] och ger ut licenser för brukandet av den magiska kraften. Silverhäraden grundades år 42 då en grupp rivaliserande ärkemagiker gick samman med det gemensamma målet att förändra synen på magi. De såg att den kända världen höll på att förändras med den begynnande stormakten i [[Gara]] och grundandet av [[Comitium]], och därmed vikten av att magiker fann ett sätt att sluta sig samman på ett liknande sätt.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäradens uttalade mål är att bistå med utbildning för samtliga magiker i Ekaya och genom detta förebygga rädslan för magiker och skapa nytta med hjälp av [[Magi|den magiska kraften]]. Organisationen utbildar inte sina noviser bara i hur de kan kontrollera sina förmågor utan också i retorik, filosofi, historia och politik för att göra dem till effektiva agenter och goda representanter för Häraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utanför skolorna och licenskontoret är Häraden indelad i lokala kapitel som delvis ansvarar för att deras medlemmar sköter sig och håller sina licenser uppdaterade. Kapitlen samlar ofta magiker med olika specialintressen eller med specifika agendor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens råd=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden leds av ett råd som består av skolornas fyra rektorer och Ministern som styr över Licenskontoret. Samtliga poster i rådet har formellt samma auktoritet men popularitet, personlighet och magisk förmåga reflekterar varje rådsmedlems faktiska inflytande. Det är rådet som beslutar om Silverhäradens politik och riktning medan rektorerna själva bestämmer hur utbildningen ser ut på deras respektive skolor, medan Ministern styr över vilka regler som ska gälla för examen och licensiering. Det är även rådet som beslutar om en magiker ska stämplas som [[Magiker#Maleficar|Maleficar]]. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det nuvarande rådet består av:&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minister Novin Hector&#039;&#039;&#039;, han (Magiminister på licenskontoret)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Aadila Falak Rea Pratima Yusna&#039;&#039;&#039;, hon (Academia de la Encender)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Bellamy Aberglade&#039;&#039;&#039;, hen (L&#039;Académie des Courants)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Selima&#039;&#039;&#039;, hon (Academiae Radix)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rektor Maunga Ariki&#039;&#039;&#039;, han (Akademie Wolkenklang)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens relation till Ekayas regenter=&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Silverhäraden har sedan dess bildande etablerat sig som en pålitlig organisation och en maktfaktor i den kända världens storpolitik. Silverhäraden finns representerad vid nästan alla styrande hov, råd och ministerium som kontinentens regenter har samlat kring sig. I sin enklaste form är det en fråga om ett utbyte av tjänster och inflytande. Silverhäraden tillåts ha ett inflytande över hur magi och magiker (både Vildmagiker och Häradsmagiker) får verka och hur utövandet regleras i lag. I utbyte får regenterna tillgång till tjänster, kunskap och vägledning från Silverhäraden i en rad olika former (inte nödvändigtvis bara gällande [[magi]]).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det vore nästan otänkbart för många regenter att inte ha en hovmagiker, och många inom respektive lands adel eller motsvarande har naturligtvis följt efter i detta. Detta ger naturligtvis Silverhäraden ett mycket reellt inflytande över landets politik och riktning. Något som Häraden inte är sen att nyttja. Det är likväl självfallet att andra maktspelare ser detta och misstror Häradens inflytande över sina regenter. Men det är få som öppet kan motarbeta Silverhäraden.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Häraden tar till många knep för att smälta in och göra rådande maktstrukturer väl till mods. I Gara är det vanligt att det kejserliga kapitlet marscherar in i tronsalen i led om två och två i med magikerna sist som utför kotow (ett traditionesenligt bugande genom att röra marken med pannan) för att visa underkastelse mot [[Ordlista#Imperator|Imperatorn]] i stil med Krigsmästare och officerare. Många häradsmagiker i kärnländerna av Imperiet klär sig även efter samma strikta militäriska mode som den kejserliga administrationen, ett enkelt sätt att vinna respekt och status i Imperiet. Vid de adliga hoven i Taronne och Cordotiva är det mer eller mindre lag för licenserade magiker att klä upp sig exceptionellt och efter senaste modet (och Häraden ser till att de lokala kapitlen har finanser för detta).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Silverhäradens fyra skolor=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Magiskolor och ordnar har funnits i Ekaya i alla tider och grunden till de fyra häradskolorna fanns redan innan Silverhäraden bildades. Skolorna är uppkallade efter de fyra primära aspekterna av magi och ligger i Taronne (L&#039;Académie des Courants), Cordotiva (Academia de la Encender), Gara (Academiae Radix), och Telam (Akademie Wolkenklang).&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Varje skola leds av en Rektor med en stab av Professorer som ofta är specialister inom sina respektive ämnen. Rektorn utnämns formellt av lärarkåren på skolan men är i princip alltid en av de äldsta ärkemagikerna. Skolorna är självstyrande och tillgodoser en grundläggande utbildning i alla de magiska aspekterna (förutom de förbjudna), men är namngiven efter en av de primära aspekterna - Vatten, Eld, Jord, eller Luft. De magiker som önskar studera en av de kaotiska aspekterna gör detta genom att bli lärling hos en specifik professor som inriktat sig just på den aspekten. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Det finns inga fasta årskurser på skolorna utan vid inskrivning placeras eleverna efter förmåga. Examen tas därför inte vid någon satt ålder utan sker vanligtvis efter fyra till sex års studier. Det är i slutändan Professorerna som avgör när en elev anses vara redo och tillåts göra sitt examensprov som tas vid Licenskontoret. Efter att examensprovet godkänts av Ministern får eleven sin licens och de flesta väljer då att lämna sin skola, men en del väljer att vidareutbilda sig eller ta anställning hos Silverhäraden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid varje skola finns det en mindre stridsavdelning som styrs av en Kontringsofficer. Deras uppdrag är dels att föreläsa om och rekrytera åt Jägarna, samt utbilda dessa kandidater i kontringsmagi, något som ofta sker bakom stängda dörrar. Samtliga Kontringsofficer har även titeln Magus Miles, och lyder enbart under ministern och rektorn på den skolan som de arbetar på. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre av Silverhäradens skolor ligger i [[:Category:Det Garonska Imperiet|Det Garonska Imperiet]], medan en skola och Licenskontoret ligger i de [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==L&#039;Académie des Courants==  &lt;br /&gt;
Silverhäradens vattenskola utanför [[Taronnes Geografi#Chamilvert|Chamilvert]] i [[Taronne]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academiae Radix==&lt;br /&gt;
Silverhäradens jordskola i närheten av [[Garas Geografi#Sedora|Sedora]] i [[Gara]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Academia de la Encender==&lt;br /&gt;
Silverhäradens eldskola i de östra delarna av [[Cordotiva]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Akademie Wolkenklang== &lt;br /&gt;
Silverhäradens luftskola i de södra delarna av [[Telam]]. För dryga trettio år sedan startades en ny position på Akademie Wolkenklang efter Minister Novin Hectors dekret: en Vapenofficer. Hens uppdrag är tudelat - dels att lära ut offensiv magi till magiker som har en talang för strid, samt att utbilda dessa och blivande Jägare i hur en strider utan magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Licenskontoret=&lt;br /&gt;
Licenskontoret ligger i [[Viveira]] och kallas ibland i folkmun för Silverhäradens säte, men organisationen själva är noga med att namnge det som licenskontoret. Detta är för att inte skapa friktion med skolorna, då samtliga fem delar formellt ska vara likvärdiga. Licenskontorets magiker är ansvariga för att hålla i examensprov, dela ut och underhålla licenser, samt den viktiga uppgiften att ta in unga magiker efter deras Uppvaknande. Det är på licenskontoret som nyutbildad magiker avlägger sin examina.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Intendenter anställda av licenskontoret reser runt Ekaya för att förnya licenser och det är ofta dessa som knackar på hos unga magiker efter att andra magiker har har förnummit deras Uppvaknande.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Licenskontoret styrs av Ministern som väljs på ett Magimot där representanter från alla de fem skolorna röstar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Alver inom Silverhäraden=&lt;br /&gt;
Silverhäraden tar in alla nya magiker som accepterar deras erbjudande om skolning, och detta inkluderar alver. Alviska magiker kan dock inte förvänta sig likabehandling inom Silverhäraden. De erbjuds grundläggande utbildning och licens, men det är mycket ovanligt att de får lov att studera vidare efter det. Istället sätter Silverhäraden dem i arbete som assistenter, sekreterare på licenskontoret, eller som batterier i andra magikers ritualer. Få alver slår sig ut på egen bana som [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] då den större delen av befolkningen litar ännu mindre på en alvisk magiker. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av särbehandlingen som många alver upplever inom Silverhäraden så är det något mer vanligt för alver än för människor att neka Silverhäradens erbjudande om skolning efter [[Magi#Uppvaknandet|Uppvaknandet]], men alverna är också medvetna om att alviska [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]]löper hög risk. De flesta alviska vildmagiker är vildalver, men det finns undantag bland stads- och byalver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Pågående konflikter=&lt;br /&gt;
==Rasvanska häxjägare i Taronne==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Efter en vistelse i Coronet Kira Skaldhjärtas jaktstuga där både magiker och häxjägare var inbjudna så har spänningarna ökat. En vildmagiker som attackerade gästerna dödades på plats av rasvanska häxjägare, något som fick häradsmagiker att protestera då det är Silverhäradens uppdrag att vidta åtgärder mot farliga vildmagiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Blodsmagi==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Debatten huruvida [[Magi#De kaotiska aspekterna|blodmagi]] borde förbjudas är ett hett samtalsämne inom Silverhäraden, och de flesta har en åsikt om det. De som säger att de borde förbjudas hänvisar till blodsmagins ofta skadliga natur medan andra hävdar att magiker måste tämja all sorts magi och att häraden inte borde förbjuda någon typ av magi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Stridsmagiker== &lt;br /&gt;
Det har pågått debatt inom Häraden huruvida Magi ska användas i strid, och Minister Hectors beslut att starta upp Vapenofficerar-titeln har mötts med ett flertal misstankar. Konceptet med Häradsmagiker som lever på att kriga efter genomförd vapenutbildning är relativt nytt inom häraden, och många inom Silverhäraden tycker att det är dåligt att magiker ska förknippas med krig och strid, medans vissa tycker att det är bra att det visas upp precis hur mycket magiker kan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För tillfället är Vapenofficer-posten på Vindskolan vakant, då Surrula von Niephaus, den tidigare innehavaren av positionen, gick bort under strider mellan tarronsk militär och klanlösa av Albeir. Varför en vapenofficer var ute i strid när de borde ha hållit i utbildning har förbryllat ministern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category: Magisidor]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1556</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1556"/>
		<updated>2024-01-17T10:24:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: /* Ileis, havets skräck */  fixade länkning till Vict Ileis&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Statsråd + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Nationskarta Lazulia.jpg|miniatyr|Lazulia&#039;s skärgård]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Vict Ileis|Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[Atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Vict Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. [[Vict Dólunn|Dólunn]] sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Vict Zeone Régas|Vict Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;br /&gt;
[[Category:Sidor om Lazulia]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1454</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1454"/>
		<updated>2024-01-12T18:49:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Statsråd + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Nationskarta Lazulia.jpg|miniatyr|Lazulia&#039;s skärgård]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1453</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1453"/>
		<updated>2024-01-12T18:46:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Nationskarta Lazulia.jpg|miniatyr|Lazulia&#039;s skärgård]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Fil:Nationskarta_Lazulia.jpg&amp;diff=1451</id>
		<title>Fil:Nationskarta Lazulia.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Fil:Nationskarta_Lazulia.jpg&amp;diff=1451"/>
		<updated>2024-01-12T18:45:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Karta över Lazulia&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1448</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1448"/>
		<updated>2024-01-12T18:28:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela [[Ekaya]]. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det [[Caeducet#Det Caeducetska Rådet|Caeducetska Rådet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller [[Det Garonska Imperiet]] väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Fastlandets elände===&lt;br /&gt;
De områden av [[Ekaya|Ekayas]] fastland som tillhör Lazulia har känt hårda krav och dåliga levnadsförhållanden sedan frihetskriget, då Markessen ställt högre krav på deras arbete, och ökat skattenivåerna. Dessa krav är satta för att fortsätta förse Lazulia med mat och timmer som är en mer sällsynt resurs i ögruppen. Detta har lett till att många inom samhällsskikten, både bönder och baroner, på fastlandet har börjat gro mot att inte vilja vara del av Lazulia som land längre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1446</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1446"/>
		<updated>2024-01-12T18:16:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26-pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av [[Tekozad]] placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från [[Taronne]] har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1445</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1445"/>
		<updated>2024-01-12T18:12:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti [[Ileis]], en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26 pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av Tekozad placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1444</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1444"/>
		<updated>2024-01-12T18:09:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti Ileis, en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26 pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av Tekozad placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1443</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1443"/>
		<updated>2024-01-12T18:08:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Lazulias militär och legendariska skepp&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lazulias militär och legendariska skepp==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia, trots att det mesta av landet är laglöst, har ändå totalt sett en ganska stor militär. Nästan allt av militären består av den tidigare tarronska västkustflottan. På grund av de rådande omständigheterna i Lazulia byggs inga nya krigsskepp, och de som finns har svårt att få reparationer gjorda. Utöver flottan, finns också citadellgardet i Desel kvar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulias flotta består för nuvarande av:&lt;br /&gt;
En styck 800 man 144 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
14 styck 300-700 man 64-88 kanoners Slagskepp&lt;br /&gt;
15 styck 380 man 54 kanoners fregatter&lt;br /&gt;
30 styck 125-175 man 24-34 kanoners Korvetter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röda Rädslan===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta skepp var en gång kallat för Miedo, och är en gammal cordotivansk korvett som stals under självaste kanonkapplöpningen i Teragnola för sju år sedan, när den cordotivanska citadellvakten var distraherad med en brand i andra änden av hamnen. Sedan dess har personen som stal det, som numera kallas Kapten Sang, använt den för att sprida skräck bland handelsfartyg. På grund av dess konstruktion har den varit för snabb för militärskepp att hinna ikapp och besegra skeppet. Skeppet kallas nu för Röda Rädslan, då de har målat skeppet rött, och enligt skrock så var det med blod detta gjordes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Ileis, havets skräck===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flottans kronjuvel ägs av markessen, och är för övrigt [[Taronne|Taronnes]] tidigare kronjuvel. Från början döpt till Luna, av Hertig Xander Eldfager, numera omdöpt till Ileis efter Dimisitras inevecti Ileis, en symbol för att alltid ha turen med sig på sin sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skeppet var beläget i Desel i början av frihetskriget, och dess Taronne-lojala skeppskapten Edward Auclair slogs till sista andetag med sina lojala män, trots att de blev överrumplade i en taverna av Desel’s garnison. Deselfödda förste styrman såg till att skeppet var på permission just i Desel, efter att ha blivit lovad kaptensposten. Detta löfte varade dock inte länge, och även förste styrman blev omhändertagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under frihetskriget och även efter har kaptensposten på Ileis tillhört dess tidigare kaptenlöjtnant, Camille Apianus. Under det korta kriget sänkte Ileis den Taronne-lojala fregatten Gazelle. Efter kriget har den agerat skydd åt mat och timmertransport mellan provinsen Lazulia och fastlandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ileis är ett första klassens slagskepp med 4 däck och total artilleribestyckning på 144. Ett förrådsdäck, två styck kanon och sovdäck, och övre däck. Kanondäcken har vardera 24 stycken 20-pundarkanoner på varje sida, för total bestyckning på 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver detta har den även 24 bestyckningar utspridda på skeppet. Tre styck druvhagelskanoner på varje sida och tre styck kedjeskottskanoner på varje sida. Fyra styck 26 pundarkanoner både fram och bak för att skjuta mot jagande och jagade skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den har även 4 stycken Mörsare gjorda av Tekozad placerade på övre däck, 2 i aktern och 2 i fören. Dessa är placerade på en 180 graders vridbar ställning, så alla mörsare kan skjuta både styrbord och barbord, men endast 2 av dem kan delta i skjutandet mot jagade eller jagande skepp. Slagskeppet Luna är, på grund av dess dyra och väldigt sällsynta mörsare, fruktad för sin kapacitet att lobba kulor som kan göra hål genom däck och på botten av ett fientligt skepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1442</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1442"/>
		<updated>2024-01-12T18:01:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i [[Comitium]]. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1441</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1441"/>
		<updated>2024-01-12T17:59:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i Comitium. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1440</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1440"/>
		<updated>2024-01-12T17:58:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Namnkulturen i Lazulia&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Namnkulturen i Lazulia===&lt;br /&gt;
Lazulia har namn i spridda skurar, med inflytelser från alla håll och kanter av Ekaya.&lt;br /&gt;
Namnkulturen kan kategoriseras i 3 grupper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Taronnska inflytandet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta adelsfamiljer, markägare, bönder och annars fasta yrken såsom gruvarbetare och fiskefamiljer har ofta taronnska namn, ett bra exempel på detta är Marcel de Valentino, den nuvarande Markessen av Lazulia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Handelsinflytandet:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Många som jobbar med rörliga yrken, såsom handlare, kapare och pirater, har spridda namn från hela Ekaya. Ett bra exempel på detta är Verne Ainsworth av Dimisitra, ärkecaedux och medlem i det Caeducetska Rådet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förtaronnska arvet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Några få öar längst belägna väster i ögruppen, som inte påverkats väldigt mycket av varken Taronne eller handel, har en namnkultur som fördaterar Taronne som land. Enligt de få förbipasserande caeduxar liknar namnen de äldsta religiösa texter som finns bevarade i Visdomens Sal i Comitium. Den mest kända personen med detta namninflytande i Lazulia är slagskeppet Ileis kapten, Camille Apianus. (OFF-inspiration har dessa västra öar namnkultur med gammal Latin)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1439</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1439"/>
		<updated>2024-01-12T17:55:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1438</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1438"/>
		<updated>2024-01-12T17:53:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: tillagt Den decentrakiserade makten i Lazulia&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. [[Dränkare]] är vanliga vid stränderna nära bosättningar, [[Kelpie|kelpies]] kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan [[strandvaskare]] påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, [[atulas]], sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Den decentraliserade makten i Lazulia===&lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars östra kust staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av lazulska medborgare över 18 år i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest varit framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De enda områden som fortfarande har en centraliserad maktstruktur i Lazulia är Ö-provinsen Lazulia, som Desel ligger på, samt fastlandsmarkerna, som är ytterst viktiga för markessen för att fortsätta kunna förse huvudön med mat och timmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta resterande öar i landet har på ett eller annat sätt skapat en egen maktstruktur, om det är en lokal krigsherre, en gammal baron, ett byråd, en skeppskapten eller en banditledare. Dessa ger mer eller mindre mängd säkerhet i utbyte mot lojaliteten i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Marilogne&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända av dessa är byrådet i Marilogne, beläget på den lilla norra ön Malran. På grund av dess starka försvar vågar nästan inga pirater försöka plundra byn, och de få som vågat är inte kvar att berätta historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marilogne är från början en liten fiskeby, som har haft stor expansion in i valjakt, och ökat kraftigt i folkmängd, storlek och ekonomi. Tack vare detta har staden stor export av valolja och ben, och har därför råd att hålla ett stort garde och försvar. Denna expansion har staden att tacka den numera väldigt populära adelsfamiljen Surlile.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Roesberg der Mer&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den mest kända pirathamnen och fristaden i Lazulia är Roesberg der Mer, där den ökända piraten Bateau styr med en demokratisk järnhandske. Roesberg der Mer har också ett imponerande försvar, då de stal, avstyckade och fortifierade hamnstaden med ett gammalt Taronnskt slagskepp som de fick tag på under frihetskriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fristaden var fram till år 492 en handelsport för koppargruvan belägen på ön. På grund av koppargruvan smakar allt sötvatten tillgängligt på ön starkt av koppar. Efter en incident mellan en maleficar och en häradsjägare sinade koppargruvan plötsligt på all koppar. Detta ledde till hög arbetsbrist på ön. På grund av detta, tillsammans med brist på mat, konverterade många sina handelskepp till plundring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]] som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
[[Magiker]] och [[magi]] är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. [[Silverhäraden]] välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både [[Magiker#Vildmagiker|vildmagiker]] och [[Magiker#Licensmagiker|licensmagiker]] kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Alkemi|Alkemister]] är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med alkemi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vict_Fiddelie&amp;diff=1406</id>
		<title>Vict Fiddelie</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vict_Fiddelie&amp;diff=1406"/>
		<updated>2024-01-10T18:12:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: stavning&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Inevecti&lt;br /&gt;
| pronoun = hon&lt;br /&gt;
| alternateNames = av Voleur&lt;br /&gt;
| origin = [[Taronne]]&lt;br /&gt;
| god = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fiddelie var en flicka som föddes på en lantgård i Voleur i centrala [[Taronne]]. Hon blev föräldralös i unga år och började leva på att stjäla från gårdarna runt omkring. När hon blev lite äldre blev hon en mästertjuv av rang och plundrade både storgårdar, slott och borgarhem på rikedomar. Det går många berättelser om att hon gav bort vad hon plundrade och stal till Taronnes fattiga, men lika många säger att hon gömde allt i en skattgömma någonstans i det som idag kallas Tjuvarnas skog.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fiddelie blev gripen när hon gjorde inbrott i ett [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]-tempel, pryglades och skulle hängas, men när falluckan öppnades under henne ville inte repet dras åt. Dimisitra talade till de församlade på torget och sade att Fiddelie skulle överleva om hon använde sina färdigheter till att återböda en guldstatyett som blivit stulen av en ond häxmästare många år förut. Hon skickades iväg och återkom senare med guldstatyetten. Efter detta fortsatte Fiddelie att stjäla från de ogudaktiga på Dimisitras anvisningar. Hon dog som en gammal kvinna och blev utnämnd till Inevecti strax efter. Många tjuvar och vägstrykare sänder en bön till Fiddelie när rättvisan kommer ikapp dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Inevecti]]&lt;br /&gt;
[[Category:Dimisitras Inevecti]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1405</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1405"/>
		<updated>2024-01-10T18:10:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: grammatik&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflytelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|inevecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1404</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1404"/>
		<updated>2024-01-10T15:01:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: fixade text i alvförtryck i landinfo&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, ofta pirater&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflytelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1403</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1403"/>
		<updated>2024-01-10T14:58:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: länk till Dimisitra funkade inte i landinfon, ändrade till vanlig text&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = [[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| primaryGods = Dimisitra&lt;br /&gt;
| typical = uppriktig, vidskeplig, lojal&lt;br /&gt;
| elfstatus = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = Libra.&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia [la-SU-li-a] är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflytelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1286</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1286"/>
		<updated>2023-12-05T20:08:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Stavfel&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| title = Lazulia&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Snabbfakta&lt;br /&gt;
| gods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| magic = Silverhäraden är inte välkommen, magiker misstros&lt;br /&gt;
| allies = [[Libra]]&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| pronunciation = &amp;quot;La-” som i Las Vegas, “-zul-” som i sula, och “-ia” som i Colombia&lt;br /&gt;
| typical = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, oftast pirater.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflytelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vidare läsning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sidor om {{PAGENAME}}==&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Sidor om {{PAGENAME}}|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Övrigt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=1285</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=1285"/>
		<updated>2023-12-05T19:11:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Lade till Vill du Bidra paragrafen&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Ekaya.jpg|600px|ramlös|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Välkommen=&lt;br /&gt;
Välkommen till Grågripens Fiktionswiki, där vi har samlat all information om vår lajvvärld. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill veta mer om föreningen, eller om kommande lajv, ber vi dig besöka [https://gragripen.se Grågripens Hemsida]!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Var börjar man?= &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du är helt ny till vår fiktion föreslår vi att du börjar på vår &amp;quot;Fiktionsöversikt&amp;quot; nedan, där vi har samlat lite grundläggande information om fiktionen, våra huvudsakliga inspirationskällor och liknande. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Annars föreslår vi att du besöker [[:Category:Fiction|Kategorisidan]], där alla fiktionens olika kategorier finns listade, och där du förhoppningsvis kan hitta inspiration till vidare läsning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du är på jakt efter något specifikt föreslår vi antingen sökfältet, eller [[Special:AllPages|DENNA SIDA]], som listar alla sidor på hela wikipedian.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till sist vill vi också rekommendera vår Frågor och Svar, där vi dels svarar på lite allmänna frågor om fiktionen och dels har en sektion för &amp;quot;Frågor från lajvare&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allra längst ner på denna sida finns också ett kategoriträd med alla kategorier och sidor på denna wiki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Har du några frågor eller funderingar får du gärna höra av dig till gragripenfiktion[at]gmail.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Fiktionsöversikt=&lt;br /&gt;
Grågripens Lajvvärld (också kallad Ekaya) är en Fantasyvärld, med grund i vår världs 1600- och 1700-tal. Det är en värld med människor, alver och orcher, med monster och farliga bestar, med magi och alkemi, och mycket annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Världens huvudsakliga inspirationskällor är Witcher och Dragon Age, men andra inspirationskällor förekommer naturligtvis i specifika delar av fiktionen. Exempelvis är landet Taronne väldigt inspirerat av den version av Frankrike som presenteras i De Tre Musketörerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Grågripens lajvvärld finns utrymme för såväl väldigt mörka som väldigt ljusa teman och avgörs främst av det specifika lajvet. Vi rekommenderar att noga läsa respektive lajvs innehållsförteckning och vision för att avgöra ton och känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna wiki innehåller mycket information och kan vara överväldigande att ta till sig. För att börja föreslår vi att du besöker någon av ländernas sidor (listas nedan) och börjar läsa. Därifrån kan du lätt ta dig vidare till andra sidor efterhand som du läser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länder i Ekaya== &lt;br /&gt;
{{#categorytree:Länder|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Monster &amp;amp; Bestar i Ekaya== &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS: DENNA SIDA ÄR UNDER ARBETE&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Likt vår egen värld är den fiktiva världen Ekaya befolkad av en mångfald vanliga djur och boskap, såsom olika fåglar, hästar, kor, hjortar och kaniner. Det som avviker är dock att, tack vare Ekayas magiska natur, myllrar kontinenten av ännu mer fantastiska varelser. De smyger i skuggorna, gömmer sig i de djupaste vattnen eller strävar helt enkelt efter att leva sitt fridfulla liv under den närmaste trädstubben. Ekaya är en förunderlig värld fylld av hemligheter och skönhet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#categorytree:Monster|hideroot|mode=pages}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Vill du bidra?=&lt;br /&gt;
Har du funderat på om du kan bidra med fiktion? Det kan du! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du som medlem i föreningen har idéer, stora som små, om saker som kan vara roligt att ha med, kanske något som är ett behov för att en karaktärsidé ska fungera? Då kan du skriva detta och skicka in till fiktionsgruppen via gragripenfiktion@gmail.com&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fiktionsgruppen går därefter igenom texten du skickat in i enlighet med uppdraget givet till fiktionsgruppen av föreningen via styrelsen, som lyder såhär;&lt;br /&gt;
“Att ta emot förslag till fiktion som enskilda medlemmar skickar in och försöka jämka in det i fiktionen.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta innebär att fiktionsgruppen kanske hör av sig om möjliga ändringar i inskickade texter, för att få det att passa in i nuvarande fiktion på ett bra sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Kategorier och Sidor=&lt;br /&gt;
&amp;lt;categorytree mode=&amp;quot;pages&amp;quot;&amp;gt;Fiction&amp;lt;/categorytree&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1097</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1097"/>
		<updated>2023-10-12T14:13:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| title = Lazulia&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Snabbfakta&lt;br /&gt;
| gods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| magic = Inga magiker är välkomnade&lt;br /&gt;
| allies = [[Libra]]&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| pronunciation = &amp;quot;La-” som i Las Vegas, “-zul-” som i sula, och “-ia” som i Colombia&lt;br /&gt;
| typical = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, oftast pirater.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflyttelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1096</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1096"/>
		<updated>2023-10-12T14:11:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| title = Lazulia&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel de Valentino&lt;br /&gt;
| population = 900 000&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Snabbfakta&lt;br /&gt;
| gods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| magic = Inga magiker är välkomnade&lt;br /&gt;
| allies = [[Libra]]&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| pronunciation = &amp;quot;La-” som i Las Vegas, “-zul-” som i sula, och “-ia” som i Colombia&lt;br /&gt;
| typical = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, oftast pirater.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflyttelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1095</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1095"/>
		<updated>2023-10-12T14:08:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| title = Snabbfakta&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Snabbfakta&lt;br /&gt;
| gods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| magic = Inga magiker är välkomnade&lt;br /&gt;
| allies = [[Libra]]&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| pronunciation = &amp;quot;La-” som i Las Vegas, “-zul-” som i sula, och “-ia” som i Colombia&lt;br /&gt;
| typical = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, oftast pirater.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflyttelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1094</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=1094"/>
		<updated>2023-10-12T14:07:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Snabbfakta&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| title = Snabbfakta&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel de Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En lazul, flera lazulier&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Snabbfakta&lt;br /&gt;
| gods = [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]]&lt;br /&gt;
| person = En Lazul, flera Lazulier&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| regent = Markess Marcel De Valentino&lt;br /&gt;
| magic = Inga magiker är välkomnade&lt;br /&gt;
| allies = [[Libra]]&lt;br /&gt;
| enemies = Inga. &lt;br /&gt;
| knownFor = Sjöfart, fiske, handel&lt;br /&gt;
| pronunciation = &amp;quot;La-” som i Las Vegas, “-zul-” som i sula, och “-ia” som i Colombia&lt;br /&gt;
| typical = Gästvänlig, äventyrslysten och stark åsikt om personlig frihet&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckta, oftast pirater.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflyttelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=967</id>
		<title>Lazulia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Lazulia&amp;diff=967"/>
		<updated>2023-09-10T18:17:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| government = Rådsstat + ledare&lt;br /&gt;
| title = Snabbfakta&lt;br /&gt;
| ruler = Markess Marcel de Valentino&lt;br /&gt;
| capitol = Desel&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Libra Lazulia - Karta.jpg]]&lt;br /&gt;
| person = En lazul, flera lazulier&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lazulia är en stor ö-grupp i västanhavet som ligger öster om [[Taronne]] och är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]]. Den enda större bosättningen är staden Desel som är en knutpunkt för handel med ö-gruppen. Utspritt bland öarna finns många mindre handels- och fiskebyar och små odlingssamhällen. Klimatet varierar mellan tempererat närmare kusten i öst och tropiskt i väster där de varma västanvindarna sveper in från havet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Revolutionen och Frihetskriget år 515==&lt;br /&gt;
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet [[Taronne]]. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket. Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt. Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot [[Taronne]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
Lazulier är inte sällan fria själar med en lust för äventyr och för att uppleva och upptäcka nya saker. De sägs ha en reslust som ingen annan kultur kan mäta sig med, och de drar sig inte för att berätta om sina äventyr eller att återge berättelser de hört av andra. Lazulias folk är också utmärkande för sin gästvänlighet och den tillit de visar besökare och färdkamrater. Som gäst kan du räkna med att bli väl mottagen och utmärkt behandlad med mat, dryck, frågor om dina eskapader och berättelser om andras stordåd. Lazulier respekterar alltid hårt arbete, äventyrliga bedrifter och världsvana.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Lazulier tror på individuella meriter framför arv eller tur. Att arbeta sig uppåt i livet, och på egen väg överkomma hinder, ger respekt. Denna inställning märks i alla samhällsklasser, från de rika markägarna till hur skeppsbesättningar behandlar varandra, men även gentemot de rent kriminella. Piratbesättningar vinner ära och berömelse genom att lyckas stjäla stora byten från utlänningar eller rivaler.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kulturen är också patriotisk. Det finns en inställning att man ska hålla sina landsfränder om ryggen, se alla lazulier som syskon, och värna om varandra och om deras frihet. Modiga bravader och bedrifter av kaptener och markägare anses göras för alla lazulier, inte bara för en enskild skeppsbesättning eller bosättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De vanligaste yrkena bland lazulier är fiskare, sjöfarare, och jordbrukare. Förr var jordbruket och boskapsskötseln en större del av Lazulias kultur, men efter separationen från Taronne har antalet lazulier som väljer gårdslivet minskat. I stället beger sig fler ut på äventyr. De seglar sina skepp längre, knyter nya handelsavtal och lär sig de lokala vikarna som baksidan av sina händer innan de beger sig till nästa vik för att hitta mer fisk och nya mål att överkomma. Kriminaliteten i Lazulia är mycket hög, och det finns många skeppsbesättningar och etablissemang som upprätthåller en god fasad, men i själva verket livnär sig på sjöröveri, smuggling, eller häleri.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Flora och Fauna===&lt;br /&gt;
Det är inte bara fisk som gömmer sig i djupen kring öarna. Dränkare är vanliga vid stränderna nära bosättningar, kelpies kan siktas i vikar där sötvattendragen möter havet och på stränderna kan strandvaskare (en form av lyktbärare) påträffas som jagar i morgondimman. I de djupare delarna av havbottnen gömmer sig varelser som sätter skräck i sjöfarare, atulas, sjöjättarna. Med döda ansikten och hår som tentakler skördar de många liv från skepp som strandat under de värsta höststormarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Styrelseskick - Kaptener och Markägare===&lt;br /&gt;
Lazulia är till stora delar laglöst. Den faktiska makten i landet är uppdelat mellan förmögna och inflyttelserika kaptener och markägare.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Markess Marcel de Valentino har sedan upproret fortsatt styra Provinsen Lazulia som innefattar den största ön i ögruppen vid vars nordligaste spets staden Desel ligger.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Till sin hjälp har han ett råd som består av tio markägare som har kontroll över handeln i provinsen och tio kaptener som röstas fram av allmänheten i Desel vartannat år. Kaptenerna i rådet är alltså de som är mest omtyckta i Lazulia (eller de som lade mest guld på att marknadsföra sin sak), medan markägarna är mindre populära och ses som giriga godsägare som mest vart framgångsrika i sina affärer. Markägarna får en plats i rådet endast genom en inbjudan av Markessen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Än så länge har Markessen lyckats spela ut dessa grupper mot varandra för att behålla makten. Markessen är i trettiofemårsåldern, ogift och har inga erkända ättlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och samlevnad===&lt;br /&gt;
Seden bland lazulier är att slå sig ned med en monogam partner på ålderns höst, men att leva ett promiskuöst liv med flertalet partners innan dess. Matroser sägs ha ett “hjärta i varje hamn” och det är vanligt att stora delar av eller hel besättningen på ett skepp är en polycule. Arvsrätten är i Lazulia är däremot mycket lik den i Taronne så många gifter sig monogamt för att säkra sin arvsrätt. Att gemensamt ta hand om barn och äldre släktingar i storfamiljer som bor nära varandra eller arbetar på samma skepp är normen. Om en besättningsmedlem går bort till havs så är seden att omyndiga barn tas om hand om av skeppets kapten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Lazulier är ett vidskepligt folk och det är inte ovanligt att de har på sig smycken och dekorationer med diverse havsvarelser och monster som beskydd mot dessa bestar. Lyckoamuletter är mycket vanliga och ofta gjorda av vardagsföremål. En sked böjd till en medaljong för ett halsband eller en liten påse salt i bältet kan vara exempel på lyckoamuletter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Caeducet]] har inte många tempel i Lazulia, men vanligare är det med fria [[Caeducet#Caedux|caedux]]som reser mellan öarna och upprätthåller mindre altare till gudarna och [[Inevecti|invecti]]. Modellskepp är en vanlig syn vid dessa altare, donerade av besättningar som överlevt farliga stormar eller andra äventyr till havs och vill tacka gudarna.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Många altare är tillägnade [[Dólunn]] av [[De Fem Gudarna#Dimisitra|Dimisitra]], hen, som vakar över de djupa, oändliga havens hemligheter och ger modet som krävs för att ge sig in i det okända, att välkomna mörkret och utmaningen. Dólunn sägs ta hand om de drunknade vars kroppar funnit vila i vattnets djup och hålla djupens dolda vidunder i schack. Kriminella ber inte sällan en bön till upprorsmakaren och skojaren [[Zeone Régas|Zeone]] av Dimisitra, hen, som beskyddare av hederliga tjuvar och de desperata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker och magi är respekterade i Lazulia, men möts likväl med en misstänksamhet och misstro. Silverhäraden välkommnas inte som de görs i Taronne och respekten för magi kommer från en rädsla och en okunskap om den magiska kraften fungerar. För en lazulier är magi och arbete motsatser och den gästvänlighet som lazulier visar andra ges inte till magiker. En lazulier kommer dock dra sig från att göra sig ovän med en magiker, och både Vildmagiker och licenserade Häradsmagiker kan leva ett gott liv genom att ta anställning av en skeppskapten.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alkemister är högt skattade i Lazulia av både kaptener och markägare och ofta finns det åtminstone en alkemikunnig anställd på varje skepp. Alkemister styr över skeppens egna kruttillverkning och förfinar exklusiva råvaror med magi för att öka deras försäljningspris i hamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Kustens brödraskap===&lt;br /&gt;
Efter revolutionen har sjöröveri, häleri, smuggling, plundring och andra tvivelaktigheter blivit allt vanligare i Lazulia. Dessa aktiviteter ses vanligtvis inte ned på av lazulier om de inte drabbar en landsfrände eller en viktig handelspartner och mycket rikedom har flödat in i landet. Men piraterna blir allt mer vågade i sina räder och det är bara en tidsfråga innan andra länder i De Västra Rikena eller Det Garonska Imperiet väljer att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===En splittrad syskonskara===&lt;br /&gt;
Fredsavtalet efter revolutionen lämnade mycket att önska. Det finns många inom Taronnes adel som tvivlar på att avtalet kommer hållas i händelse av krig. Pirater och smugglare från Lazulia kan siktas dagligen i Taronnes vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vildmarken&amp;diff=922</id>
		<title>Vildmarken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vildmarken&amp;diff=922"/>
		<updated>2023-09-06T14:00:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: Tillagd&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vildmarken är ett nästan helt outforskat ödsligt område, som angränsar [[Rasvania]] och [[Tekozad]] norr om bergen som går genom kontinenten, och [[Zelicáj]] söder om bergen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det vi vet mest om vildmarken är att den absoluta majoriteten av de få modiga, eller möjligen galna som vågat ge sig ut för äventyr, skatter eller utforskning i vildmarken, har inte kommit tillbaka. De som har lyckats komma tillbaka har alla svamlat om väldigt olika saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det har dokumenterats i imperiets arkiv att skepp har försökt skickas runt vildmarken ett fåtal gånger genom åren, men inga spår av dessa finns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt vissa historier finns där inget djurliv alls, medans andra har upplevt fantastiska och fasansfulla djur och monster, vars beskrivningar går allt ifrån harar med sylvassa tänder, svävande vildsvin och gula björnar, till aladåb-liknande bestar som kan lösa upp allt organiskt material som hamnar i dem, gående träd och de underligt formade osynliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några av dem som kommit tillbaka genom tiderna har nämnt gröna blomsterfyllda ängar, medan någon har skrikit ut om de svavelstinkande träsk de tvingats trampa igenom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa tror att det finns någon form av mäktig magi som skyddar någonting i vildmarken från att upptäckas, och att denna magi påverkar de som ger sig in. Ett fåtal menar på och tror att vildmarken egentligen är vägen till [[Mellanmården]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt historier och texter fanns där förr till och med små samhällen som införde vildmarken som en del av sitt straffsystem, och några av byarna som ligger nära vildmarken tvingade in folk i den som en form av exil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det enda som de flesta kan vara eniga om är att ingen egentligen vet vad som finns i vildmarken, eller hur den faktiskt ser ut.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Tekozad&amp;diff=921</id>
		<title>Tekozad</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Tekozad&amp;diff=921"/>
		<updated>2023-09-06T13:57:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;ChristofferSvensson: länkade till Vildmarken&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Info-Land&lt;br /&gt;
| title = Snabbfakta&lt;br /&gt;
| government = Teknokrati&lt;br /&gt;
| ruler = Teknokratiska rådet&lt;br /&gt;
| capitol = Ezvrolith&lt;br /&gt;
| image = &lt;br /&gt;
[[Fil:Tekozad - Karta.jpg|Karta över Tekozad]]&lt;br /&gt;
| person = En tekozad, flera tekozader&lt;br /&gt;
| elfstatus = Förtryckt, ofta förslavad&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekozad är en del av [[:Category:Västra Rikena|De Västra Rikena]] och gränsar mot [[Rasvania]] i norr, [[Telam]], [[Gara]], och [[Nexalia]] i söder, och [[Taronne]] och [[Viveira]] i väst. Tekozad är till stora delar beläget i den bergskedja med skär igenom kontinenten mellan De Västra Rikena och Det Garonska Imperiet. Klimatet är varierat och fram tills bergskanterna finns det odlade marker och skogar men låglandet består mest av fjäll och obefolkade dalgångar. Blommor växer långt över snögränsen i Tekozad. Landskapet genomkorsas av vattendrag och floder som leds in i dammar och slussar som en del av landet välutvecklade system av vattenkraft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Geografi==&lt;br /&gt;
Tekozads har tre större städer som alla ligger högt upp i bergen och till stora delar under jord. Huvudstaden Ezvrolith ligger i bergen vid sjön som angränsar till [[Vildmarken]]. De två andra städerna Izdami och Aukrai ligger djupt inne i bergen. Tunnlar löper i bergen mellan städerna och till handelsposter i Gara, Romembergh, Telam och Rasvania.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ezvrolith är den äldsta och största av Tekozads städer, och rymmer många av landets stora laboratorier och verkstäder. Många av landets industriella- och tekonologiska framsteg härstammar från Ezvrolith. Ezvrolith är även huvudsäte för det Teknokratiska rådet som styr över Tekozad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer information om Tekozads städer och vattendrag finner du [[Tekozads Geografi|här!]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kultur och Samhälle==&lt;br /&gt;
En central del av kulturen i Tekozad är de kollektiv som uppstår genom månggifte. Tekozader har inget privat ägande utan delar allt genom det kollektiv de tillhör. Detta betyder inte att allt alltid delas lika. De med högre social status har oftast ett stort inflytande över hur ägodelar ska fördelas i kollektivet, vilket arbete som ska planeras och hur det ska utföras. Tekozader som lever utanför ett kollektiv är ovanliga och har ofta tvingats till någon form av exil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För utomstående kan tekozader framstå som mycket givmilda, men också lätta att förolämpa, oförlåtande och med dåligt lynne. Betydelsen av gåvor kan göra det svårt för de som saknar en insikt i hur systemet fungerar för att idka handel med tekozader. Medlare (främst från grannlandet Rasvania) är högt skattade av köpmän som handlar med landet. Det är ovanligt att se en tekozad utanför sitt hemland som inte är ledsagad av en medlare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Handel och Gåvor===&lt;br /&gt;
Även om en del monetära medel och byteshandel förekommer så är Tekozad främst en gåvoekonomi. Utbytet av varor och tjänster mellan individer och kollektiven styrs framför allt av ömsesidiga moraliska regler kring givmildhet. Det förväntas att mottagaren är införstådd i vilken gengåva som kan förväntas, men sådana krav förblir alltid outtalade. Givandet av gåvor har alltid en innebörd utöver själva gåvan, och används för att etablera nya och stärka gamla sociala band. Sättet som gåvan ges på kan ha flera betydelser och kan antyda en vilja till fortsatt vänskap, lojalitet, men också vara förolämpande, uttrycka förakt eller misstro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det förväntas särskilt av de som vill behålla eller skaffa sig högre status att ge gåvor som gynnar det allmännyttiga, såsom att upprätthålla viktig infrastruktur eller industrier. Vare sig dessa är rent materiella eller att de bidrar med sin arbetskraft och kunnande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fattiga tekozader och de av lägre status förväntas be om gåvor när de behöver dem och fastnar lätt i en kamp om att överträffa varandra i att ge tillbaka för att undvika skam och stigma.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men givmildheten har en mörk sida. Även om tekozader gärna beskriver sig som ett folk som hyllar det praktiska, utveckling och nytänkande, så är sanningen mer nyanserad. Det överhängande grova arbetet med att bygga de underjordiska städerna och driva industrier görs av slavar - främst alver. Tekozad gör en stor skillnad på medborgare och arbetare, där majoriteten av alla medborgare är orchfolk (med ett fåtal människor). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Patent===&lt;br /&gt;
Ett undantag till det gemensamma ägandet inom kollektiven är de patent en individ kan hävda för sina uppfinningar. Patent för tekozader är något heliga, och det säkraste sättet att öka sin status i samhället är att erhålla ett patent och ge detta som gåva till andra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Patent godkänns och arkiveras av en [[Caeducet#Caedux|caedux]] i något av landets Phimis-tempel, och respekteras av allmänheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Dygnsrytm===&lt;br /&gt;
På grund av bristen på solljus finns inte dag och natt som koncept i städerna i Tekozad på samma sätt som på landsbygden, utan arbete pågår dygnet runt i åttatimmarsskift där åtminstone ett block förväntas ägnas åt vila.. Ofta anordnas extra lediga dagar inom kollektiven för bröllopsfirande, ett produktivt år eller att en av deras medborgare erhållit ett särskilt statusfyllt patent. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alvslavar är anmärkningsvärt undantagna skiftsystemet och det är vanligt att fabriksarbetande alver arbetar 10-16 timmar. Slavar ges i regel inte heller ledigt vid högtidsfiranden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Sexualitet och Samlevnad===&lt;br /&gt;
Tekozad har ett mycket sexpositivt samhälle där orgies är vanligt och släktlinjer är komplicerade. Polygami är mer regel än undantag och månggiften normen. Romantiska relationer är inget ovanligt men behöver heller inte ha någonting med äktenskap att göra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Äktenskap i Tekozad är ett rent juridiskt kontrakt som innebär att parterna delar på sin egendom. Alla som ingår i det kollektiv som blir av äktenskapet har därmed rätt att byteshandla med det som ägs inom äktenskapet så länge övriga godtycker. Forskning förblir ofta enskild egendom genom patent. Barn som föds i ett äktenskap får tillgång till äktenskapets egendomar från och med att de är myndiga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bröllop innebär i Tekozad att det blir en stor bröllopsfest (som också är ett av få legitima sätt att slippa undan att arbeta i ett par dagar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bröllopsfesten pågår i regel i lika många dagar som antalet personer som ingår i giftermålet. Den längsta bröllopsfesten i Tekozads historia varade i 105 dagar och bildade det kollektiv som nu kontrollerar nästan hela landets brytning av stenkol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Religion===&lt;br /&gt;
Den primära guden som tillbes i Tekozad är [[De Fem Gudarna#Phimis|Phimis]] och det finns ett stort [[Tekozads Geografi#Arkivet|tempel]] i Ezvrolith tillägnat hen. Templet låg tidigare i Izdami men flyttades på grund av den explosiva karaktär staden har.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I regel finns ett mindre tempel i varje verkstad, forskningslokal eller laboratorie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Religionsutövandet är väldigt vardagligt, inför ett experiment läggs ofta en snabb bön om att det ska lyckas, och en skiss på en maskin som visat sig fungera lämnas till ett av Phimis tempel som tack för lyckat experiment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Magi och Alkemi===&lt;br /&gt;
Magiker är något som i bästa fall ses ned på, och i värsta fall föraktas. Användning av magi anses vara en primitivt och ociviliserat. Det finns inga magikerskolor i Tekozad och landet har inga formella kopplingar till Silverhäraden. Tekozader som Uppvaknar tas om hand av sina kollektiv och tvingas dölja sina krafter eller gå i exil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alkemister har ett gott anseende i Tekozad.. Alkemi sker på en skala ohörd om i övriga delar av kontinenten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stora alkemiska labb med komplicerade maskiner som förflyttar vätskor och ingredienser är vanligt förekommande, även om det alkemiska resultatet sällan briljerar på något plan. En alkemist som sitter hemma i källaren och brygger alkemiska brygder döljer antagligen något, och brygderna går därmed inte att lita på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pågående Konflikter==&lt;br /&gt;
===Det okända djupet===&lt;br /&gt;
Ingen vet vad som gömmer sig i djupet av grottorna och tunnlarna, och ingen vill heller veta vad som egentligen finns där. Varje år beordrar det Teknokratiska rådet att fler och fler tunnlar spärras av från de underjordiska vägarna. Det går rykten om att grupper av monsterjägare (under löften om guld och rikedomar) skickas in i dessa tunnlar men förbjuds att tala om vad de mött i mörkret.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Bristen på mat===&lt;br /&gt;
Tekozad har svårt att odla den mängd föda som går åt för att förse sin befolkning, och är beroende av handel med andra länder. När deras skördar sinar, sinar också tillgången till Tekozad, vilket leder till ständig oro hos den växande befolkningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Västra Rikena]]&lt;br /&gt;
[[Category:Länder]]&lt;br /&gt;
[[Category: Tekozad]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>ChristofferSvensson</name></author>
	</entry>
</feed>