Gara

Snabbfakta om Gara
Statsskick	Enväldigt kejsardöme
Statsöverhuvud	Imperator Atiwyn den förste
Huvudstad	Sedora
Befolkning	60% människor, 35% alver, 5% orcher
Person från Gara	En garon, flera garoner
Kända för	Hjärtat av Det Garonska Imperiet, starkt klassamhälle, sätet för Comitium
Typisk person	Militärisk, prålig, ärofylld
Primära Gudar	Langisele och Vakelane
Alvers status	Förslavade
Allierade	Garonska Imperiet.
Fiender	Västra Rikena.
Magi och Magiker	Stark koppling till Silverhäraden, accepterar licensmagiker, jagar vildmagiker.

Gara [GA-rah] är en den centrala delen av Det Garonska Imperiet och säte för den Imperiska tronen. Landet gränsar mot Telam i öster, Romembergh i väster, och Zelicáj i syd, samt den bergskedja i norr som utgör gränsen mot De Västra Rikena och Tekozad.

Gara är framförallt känt som just Imperiets huvudpunkt med det imperiska templet i Sedora där Imperatorn bor och verkar ifrån. Gara präglas av välbyggd infrastruktur, anlagda vägar och akvedukter som förser städer med rinnande vatten.

OFF-inspiration

Gara är inspirerat av det romerska imperiet och det hellenistiska Grekland, samt Nilfgaard i Witcher-spelen. Namnkulturen inspireras av Romarriket och Latin. Garas dräktskick hittar ni HÄR.

Geografi

Från norr till söder löper två större floder som kallas för Tvillingfloderna med ursprung i sjön Cana. Garas, och Imperiets, huvudstad Sedora ligger vid den stora sjö som angränsar mot Romembergh i de västra delarna av landet. Öster om Sedora ligger Silverhäradens skola Academiae Radix, i folkmun känd som jordskolan.

De gamla skogarna i Gara är starkt decimerade, vilket bidragit till en ökande torka. Mycket trä behöver importeras från bland annat Romembergh. Skogen som finns kvar längs landsgränserna mot Romembergh respektive Telam är strikt reglerade enligt imperiska dekret. Staden Arpinea ligger längs den västra Tvillingfloden och driver det huvudsakliga arbetet i att kontrollera den kvarvarande skogen.

I nordöstra Gara finns flertalet stenbrott där lågavlönade, eller rent av förslavade, sliter hårt för att förse nationen, och Imperiet i stort, med sten till byggnader och vägar. Staden Castra ligger inte långt därifrån och är huvudcentret för stenhandeln i Imperiet. Innan Telam instiftades under Imperisk flagga var Westenmeer och Castra samma stad, men när gränserna drogs om splittrades staden i två. Idag samarbetar Castra och Westenmeer skapligt med varandra, och Westenmeers tillgång till Tekozads handelsväg utnyttjas av båda sidor.

I södra Gara finns majoriteten av landets odlingsmark där spannmål, vindruvor och frukt odlas för vidare förädling och handel med andra länder. Talmeda agerar huvudcenter för detta.

Mellan Talmeda och Sedora ligger en militärbas. Det är en enorm fästning byggd för att klara av att organisera och administrera Imperiets armé i händelse av upprustning. Till vardags används en begränsad del av anläggningen för den stående armé som tjänstgör på heltid. Här finns också utbildningsmöjligheter för kadetter och officerare.

Längs den östra tvillingfloden, vid gränsen till Telam, ligger Sabeca som reglerar handeln mellan Gara, Telam och Zelicáj.

Sedan skapandet av Garonska Imperiet har det etablerats ett stenlagt vägnät i Gara tillsammans med bland annat akvedukter som förser de större städerna med rinnande vatten.

Kultur och Samhälle

Gara är Imperiets bultande hjärta. Det var här Amada Sedor, den första Imperatorn, föddes och påbörjade sina erövringar av den kända världen. De flesta i Gara anser att garonska kulturen är lite bättre och mer civiliserad än andra. Konst, och särskilt arkitektur, är uppskattade sysselsättningar och det anses viktiga för att visa upp Imperiets rikedom och makt. Det politiska spelet i huvudstaden Sedora kretsar kring extravaganser som byggandet av stora bibliotek, ståtliga monument, eller att uppvisa exotiska ting från äventyrsexpeditioner till fjärran platser. Adelns dyra levnadsvanor gynnar i viss mån även borgarna och bönderna, genom tillgång till teater och tävlingar som anordnas för att visa på upp Imperiets stormakt.

Den garonska militären är en viktig och integrerad del av samhällslivet. Barn leker att de är erövrare eller mäktiga Krigsmästare. Att ens barn tar upp soldatyrket är ett av det stoltaste ögonblicken för en familj, och många unga drömmer att vinna ära på slagfältet. Civila förväntas husera och bjuda på mat till förbipasserande soldater i tjänst för att visa uppskattning för de som håller riket säkert. En karriär inom det militära är attraktiv för det ger möjlighet att få status och ära genom att tjäna Imperatorn och Imperiet.

Samtidigt som det tveklöst är garonska lagar, seder, och bruk som utgjort grunden för den imperiska kulturen så har Gara även försökt bevara sig som en stark och självständig nation. Allteftersom fler vasallstater satt sin prägel och påverkat riktningen för Imperiets politik har den egna nationalismen kommit att bli allt djupare rotad ibland den garonska befolkningen oavsett klasstilhörighet.

Styrelseskick

Gara är en autokrati som styrs enskilt av den sittande Imperatorn, som har enformig makt att göra vad hen vill med Gara och det Garonska Imperiet. Till sin hjälp har Impetarorn en Senat, även om den till stor del är maktlös i praktiken då imperatorn besitter en kult-liknande makt över Garonska Imperiets militär och befolkning. I de mer mundana besluten gällande Gara röstar senaten tillsammans med Imperatorn om landets riktning. Imperatorn besitter vetorätt, men försöker att inte utnyttja sin makt över senatorerna i onödan i hopp om att fortsätta anses vara diplomatiskt mot folket.

Skulle det uppstå allt för mycket motstånd från någon medlem i senaten så blir hen ofta snabbt avsatt och utbytt. Vanligtvis väljs representanter från electorsfamiljerna till senaten, men högst stående ur primoratet har valts en handfull gånger.

Adel, borgare och bönder

Garas samhälle är uppdelat i strikta klasser om adel, borgare, och bönder och styrs av Imperatorn och hens Senat. Imperatorn ses som en allsmäktig härskare och har för många garoner en nästintill gudomlig status.

Imperatorns egna familj och de tre mäktigaste adelsfamiljerna kallas för Electoratet, eller högadeln. Electorsfamiljerna är de rikaste familjerna i Gara som besitter stora landområden och de sitter på de flesta högre posterna i den imperiska administrationen. Titeln som Electorsfamilj är en formell utmärkelse och antalet är begränsat till tre familjer utöver Imperatorns. Att behålla ett Electorat är en ständig kamp mot konkurrenter inom de lägre stående Primorfamiljerna. Det är i regel Electorerna som representerar Gara i Det Imperiska Rådet.

Primoratet, eller lågadeln, består av de mindre titlarna som delas ut till all adel i Gara som inte är Electorer. Caedux och titlar som riddare och friherrar är en del av Primoratet. Även om det inte finns någon formell rangordning inom primoratet är det uppenbart att vissa familjer besitter väsentligt mycket mer makt och inflytande än andra. De familjer som är med i kampen om electoratet har generellt sett mer att säga till om än de adelsfamiljer som är nöjda med sin tillvaro längre ner i hierarkin.

Mellan lågadeln och borgarna befinner sig de Licensierade magiker som bor i Gara. Eftersom en magiker blir av med sin tidigare formella familjetillhörighet samlas de ihop i en egen samhällsklass. De betalar skatt och har rätt att äga en bostad, men inte mark.

Borgare i Gara är en samhällsklass som utgörs av handlare och hantverkare. Borgarnas inflytande i samhället kretsar kring deras medlemskap i olika handelsgillen. Soldater räknas som borgare oavsett tidigare samhällsklass.

Bönderna är den lägsta och största samhällsklassen i Gara. De utgör en stor del av arbetskraften i landet, men majoriteten är förslavade alver.

Symboler och Färger

Solen är en viktig symbol i Garas kultur. Associerad med Imperatorn och gudarna, har det blivit en symbol ofta använd för att symbolisera det Garonska Imperiets makt och utsträckning över Ekaya. Garonska Imperiets symbol är en stiliserad sol med 6 strålar, men i Gara förekommer den även i andra utformningar och varianter.

Det är vanligt att höra frasen “Solen lyser alltid över Garonska Imperiet” i Gara. Solsymbolen syns ofta på banér, men även som smycken eller i form av annan prydnad i hemmet eller på personen. Många sånger och konstverk från Gara refererar till Imperatorn som “solen”.

“Garonsk-lila” är en varm vin-ton av lila som associeras med den övre samhällsklassen i Gara, och bärs som en statussymbol av de som har råd.

Alver i Gara

Innan Imperiet grundades var alver utstötta från samhället i stort. Allt eftersom Imperiet utvecklades fångades de in och blev istället slavar med de tyngsta och smutsigaste jobben i framförallt stenbrott och olika fabriker. Under åren har de fått andra uppgifter som slavar, men deras status som just slav förblir oförändrad.

Relationen till människor och orcher

Att äga en alv anses vara ungefär lika uppseendeväckande som att äga en kvast eller en hammare. De fyller sina funktioner, men behöver inte mer uppmärksamhet än så. Istället ges status till de som kan anställa folk i sin tjänst, vilket lett till att majoriteten av alverna inte arbetar i hushåll utan på jordbruk, stenbrott eller i fabriker med dåliga arbetsvillkor och hårt arbete.

Till följd av adelns jakt på vilt och monster i Gara har vildalvernas möjlighet att överleva i naturen effektivt decimerats. De vildalver som sökt sig till bebyggelsen har i regel blivit förslavade eller avrättade.

Geografi och samhälle

Slaveriet förekommer i hela Gara men är fokuserat kring gårdar, jordbruk, stenbrott och andra ställen där det förekommer hårt arbete. Många alver jobbar med att rensa åkrar, hugga skog eller sten, valla boskap, spinna garn, städa och många andra monotona, slitsamma arbetsuppgifter. Vissa väljer att hålla läs- och skrivkunniga alver som sekreterare för att ta anteckningar, vilket av många anses vara ett av de snällare arbetsuppgifterna. De allra flesta alver sliter dock på fält eller stenbrott.

Enligt Garonsk lag ska de av sin ägare erbjudas mat minst två gånger om dagen samt ha tillgång till en dedikerad sovplats som är skyddad från väder och vind. Detta innebär i praktiken att de flesta platser med alver har lador där de sover, och soppkök som serverar mat två gånger om dagen. Alvslavar får heller inte misshandlas, och att inte ta hand om sina alver på åtminstone en grundläggande nivå är klandervärt. Dåligt behandlade alvslavar ses som ett tecken på att ägaren inte bryr sig om sina ägodelar, vilket generellt ses ner på.

Alver utan ägare har inga rättigheter i Gara och tvingas leva ett hårt liv om de stannar nära befolkningen. De flesta fria alver söker sig därför snarare till Romemberghs skogar eller genom bergen till de Västra Rikenas mer fria syn på alver.

Om någon skulle komma över en alv utan identifikation eller ägarmärke, och då inte väljer att ta den själv, lämnas den in till närmaste auktoritet för en mindre hittelön. Alven i fråga förs till utvalda alvhandlare som avgör om den kan säljas vidare, eller om den behöver “rehabiliteras” innan försäljning är möjlig. På grund av detta är det väldigt vanligt att brännmärka eller tatuera in ett ägarmärke på sina alver.

Många av de finaste etablissemang har ett alvförbud, oavsett om de är fria eller förslavade. Det har på många ställen bildats “alvkvarter” med krogar och tillhåll som tillåter alver. Dessa ställen har betydligt lägre status, och ingen ädling värt sitt namn sätter sin fot där annat än för att möjligtvis söka efter sin förrymda alv.

Om en alv av någon anledning skulle behöva resa till Gara är det mycket viktigt att ha identifikation i ordning. Förberedda alver skaffar sig en falsk identifikation som styrker att de är ägda då det har hänt flertalet gånger att auktoriteter i Gara inte respekterar en identifikation som tyder på att alven skulle vara fri och därmed klassar den som papperslös. Vad en fri alv ens skulle göra i Gara från första början är dock svårt att förstå då ingen skulle få för sig att anställa en alv som likväl kan förslavas.

Kultur

Då dagarna för de allra flesta alver består av tungt, återupprepande arbete finns det en kultur av arbetarsånger bland alverna. Många av låtarna har en taktfast melodi för att hålla samma takt om arbetet kräver det och/eller har teman av hårt arbete eller det specifika arbete de utför. Så länge texter är obefintliga eller okritiska låter bönderna och arbetsledarna alverna hållas, men i det dunkla ljuset av en lägereld eller lykta när vakande ögon och öron gått och lagt sig, sjunger de alver som vågar om den sanna vardagen.

Religion

Comitium, grundat av nationalbeskyddaren Vict Rome av Gara och högsätet för Det Caeducetska Rådet, ligger i den imperiska huvudstaden Sedora vilket gjort Gara till något av ren religiös knutpunkt. Troende från hela Ekaya vallfärdar till Comitium för att söka vägledning och fördjupa sig i läran om de fem gudarna.

Alla gudarna dyrkas i Gara men Vakelane och Langisele är särskilt vördade. Vakelane ses ha välsignat erövringskriget och upprätthåller den imperiska stridslågan. Langisele ses som en ledstjärna när det kommer till imperiets kontroll över deras vasallstater och vikten av lydnad hos de besegrade.

En entitet som för många i Gara håller nästintill samma status som en Inevectus, men som inte är formellt upphöjd, är hunden Cana. Cana var Lidia Sedors älskade jakthund som en vinterdag gick igenom isen i den norra sjön och drunknade. För att hedra sin hund döpte Lidia sjön till just Cana, och upprättade ett tempel tillägnat denne i närheten. Idag anses det vara en god sed för garoner som beger sig ut på is, såväl på Cana som på andra platser, att skänka en tanke till hunden först.

Magi

Magi i Gara är synonymt med Silverhäradens magiskola Academiae Radix, i folkmun känt som Jordskolan. Magi anses vara ett verktyg eller ett redskap och är något som en magiker måste lära sig hantera för Imperiets bästa. Att inte ha licens som magiker är ett brott i Gara och Vildmagiker riskerar att jagas ned av Silverhäradens Jägare eller en självutnämnd rättsskipare. Licenserade magiker är respekterade och ses som en egen samhällsklass under adeln, men över borgare.

De flesta magiker är antingen anställda av Silverhäraden, ett adelshov eller att av landets regementen. Självständiga licensmagiker är en ovanlig syn i Gara och misstros, men inte på samma nivå som en vildmagiker.

När en magiker i Gara går igenom sitt Uppvaknande så förlorar de sin arvsrätt och familjetillhörighet. Deras lojalitet förväntas istället ligga helt hos Silverhäraden. Det finns många historier om hur förste arvingen till en förnäm adel- eller borgarfamilj uppvaknat vilket lett till politisk oro. Även om det formellt ses som en stora ära att ens barn blir magiker så är det sällan uppskattat inom familjen de lämnar.

Academiae Radix ligger utanför huvudstaden Sedora och det är där de flesta av Garas magiker får sin utbildning. Den anses av garoner att vara den bästa skolan i Ekaya. Vid Academiae Radix läggs en särskilt stor vikt vid diplomati och magikers rådgivande roll i världen. De flesta av de högre uppsatta magikerna inom Det Garonska Imperiet har avlagt examen vid denna skola.

Skolan i sig är till synes en förvånansvärt liten byggnad, om än ståtlig och som passar väl in i områdets silhuett. I verkligheten är det endast entrebyggnaden som leder ned under marken till skolans välbyggda korridorer, rum och lektionssalar. Det sägs att alla magiskolor är byggda vid kraftiga Knutpunkter associerade med en av de primära Aspekterna, och Academiae Radix byggdes där Aspekten Jord var som starkast. Det var därmed rimligt att innesluta skolan kring så mycket jord som möjligt.

Runt entrebyggnaden ovan jord har det i modern tid gjorts renoveringar och tillköp av närliggande byggnader som skolan använder olika tillställningar och bjudningar, såsom när de agerar värd för Silversymposiet.

Alkemi

Alkemi i Gara är strikt reglerat, men ses inte ned på som lågstatus. Det är ett respekterat yrke, men alkemister behöver ha legitimation för att få sälja sina produkter i landet. Skräckhistorier från Tekozadiska experiment som dräpt familjer gör att hemma-alkemi är ovanligt, istället finns det labb och fabriker där alkemiska preparat produceras.

Jämfört med Tekozad, Libra och Telam är Garas alkemister ganska medelmåttiga, det läggs ungefär lika mycket tid på pappersarbete och säkerhetstänk som på praktisk alkemiutbildning.

Sexualitet och Samlevnad

I Gara är det formella förhållandet oftast mellan två parter, som i sin tur kan ha flera älskare. Detta då Gara anser att äktenskap, likt den imperiska politiken, ska ha en ordentlig och tydlig struktur.

Den ena parten förväntas vara krigaren i relationen, och den som ska ut i krig om Gara kräver detta. Den andra parten förväntas i sin tur ansvara för hus, hem och ekonomi. I praktiken innebär detta att ena parten är inskriven i något av de Imperiska Kompanierna som finns, vilket inte påverkar relationen till vardags.

Namnkultur

Namn i Gara följer principen av [Förnamn] [Efternamn]. Efternamnet visar på släkt och ett gift par förväntas enas om ett efternamn, vanligtvis det med högst status.

Gara har också en lång tradition av att döpa saker efter personer. Vanliga ändelser är -a, -na, -ia och -ea, beroende på den ordinarie sista bokstaven.

Exempelvis är Sedora döpt efter släkten Sedor, och månaden Gilronia efter släkten Gilrona

Militärmakt

Garas armé är uppbyggd av regementen och bataljoner. Varje regemente består av minst två bataljoner, där första bataljonen är tjänstgörande i stridande roll och den andra tränar rekryter för att ersätta den förstas förluster. Regementen utgår från sina hemregioner och rekryterar från lokala byar och städer, men tjänstgör över hela imperiet.

En oproportionerligt stor del av Garas armé har över tiden övergått till provoster, som övervakar Imperiets andra arméer för att säkerställa lojalitet till reglementen och Imperatorn. De regementen som fortfarande tränas för krig är dock de finaste i Imperiet. Garas trupper är mycket väldiciplinerade och genomför ofta de hårdaste uppdragen i krig.

Aristokratiska familjer bidrar till officerskåren, generellt ger familjestatus och rikedom ett försprång till högre grader. Officerare förväntar sig vissa privilegier både inom armén och samhället, men de förväntas också vara professionella och leverera framgångar.

Garas armé är måttstocken som de flesta andra länder i Ekaya mäter sig efter. Disciplin är kärnan i arméns träning och doktrin. Absolut lojalitet förväntas längs hela befälskedjan, och bristfälligheter straffas hårt. Det är inte ovanligt att ordervägrare eller regelbrytare dör efter sina piskrapp eller gatlopp, och desertörer hängs. Som resultat är Garas krigsmaskin fruktad - och beundrad - över hela kontinenten. Det sägs att flera gånger har bataljoner fått så stora förluster under ett slag att de knappt haft kvar en soldat för varje officer, men ändå stått kvar i sina linjer och stoppat ett fientligt anfall. Många utanför Imperiet litar kanske inte på sådana sägner, men Garas soldater säger stolt att de försvarar sin regementsflagga till sista kämpe.

Gara delar in sin armé i flera vapenslag. De största till antalet är infanteriet, men lika stor del av krigskassan läggs på kavalleriet och artilleriet. Samtliga är mycket vältränade om än relativt få jämfört med större länder. Men trots att de ofta slagits mot större motståndare har de lika ofta knipit segrar som en annan armé säkert förlorat.

Imperatorns Garde

Imperatorn Garde klassas formellt som en del av den Imperiska Armén, då det i teorin är tillåtet för vilken Imperisk medborgare som helst att ansöka om att få vara med. I regel är det dock framförallt Garoner som får äran att ingå i gardet, då extrem lojalitet till Imperatorn är ett strikt krav.

Gardet är Garas, och Imperiets, främsta regemente och är de som vaktar Imperatorn, palatset och skickas på särskilda uppdrag för landet.

Jakt som underhållning

Garoner anser jakt på djur och monster som ett självklart sätt att skaffa ära och berömmelse. Särskilt inom adeln är det viktigt att kunna visa upp en stor samling av trofeér och uppstoppade djur som man själv varit med och dräpt. Detta behov har växt allt mer under Imperiets storhetstid vilket har gjort att de flesta monster och större djur har jagats till utrotning i Gara. De monster som överlevt är de som lyckats hålla sig gömda eller som lever på otillgängliga platser (exempelvis gripar som bygger bon på högt upp i bergen eller nekrofager som gräver sina hålor under jord). Mer intelligenta och humanoida monster kan överleva genom att gömma sig bland befolkningen. Eftersom djurlivet lidit av all jakt så är det bara adeln som har rätt att bedriva jakt i Garas skogar och i de särskilda jakthäng som upprättats.

Relation till det Garonska Imperiet

Som Imperiets vagga är Gara på många vis grundstenen i Det Garonska Imperiet. Mycket av det många idag uppfattar som Imperiskt grundade sig i just Gara, även om influenser också kommit från andra vasallstater. Matmagasin Det Garonska Imperiet är den största sammanslutning av länder i hela Ekaya, och en sådan stor mängd folk kräver en ännu större mängd mat.

De Imperiska matmagasinen har funnits etablerade runt om Imperiet sedan den första stora svälten år 95, när en mycket kall vinter följd av en hemsk torka drabbade alla länder söder om Bergskedjan och ingen mat kunde gro. Trots det rådande krig som just då pågick med Zelicáj ville Imperator Arvon försäkra sina undersåtar att de aldrig skulle behöva lida på samma sätt igen, och såg till att när skörden blivit återställd ordna så att allt överskott, både råa och förädlade varor, skulle samlas i magasin som var invånare i nöd hade rätt att bruka.

Över historien har matmagasinen varit ett vis som Gara hjälpt sina nya vasaller efter deras medgång i Imperiet, både att förse dem med dessa basprodukter om kriget drabbat landet hårt men också att fort bygga upp dessa magasin i länderna. Idag finns det ett stabilt nätverk av dessa magasin runt om Imperiet som hjälpt alla medländer återhämta sig från perioder av krig, svält, eller generell olycka.

Vidare läsning

Amada Sedor

Det Garonska Imperiet

En Lång och Blodig Historia

Gara

Vict Hawe

Vict Rome av Gara