Vildmarken: Skillnad mellan sidversioner

Från Grågripens Fiktion
(Tillagd)
 
(Uppdatering av information.)
 
(En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Vildmarken är ett nästan helt outforskat ödsligt område, som angränsar [[Rasvania]] och [[Tekozad]] norr om bergen som går genom kontinenten, och [[Zelicáj]] söder om bergen.
Nordöst om den utforskade delen av kontinenten ligger Vildmarken. Vildmarken är till största del outforskat i modern tid, och ytterst få, om ens några, av de äventyrare som beger sig dit återvänder tillbaka.


Det vi vet mest om vildmarken är att den absoluta majoriteten av de få modiga, eller möjligen galna som vågat ge sig ut för äventyr, skatter eller utforskning i vildmarken, har inte kommit tillbaka. De som har lyckats komma tillbaka har alla svamlat om väldigt olika saker.
Gamla sagor och fragment berättar om hur [[Alvrikets_Storhet_och_Fall|alvernas rike]] sträckte sig in i den nu livsfarliga Vildmarken, vilket innebär att det en gång gått att bo där. Exakt vad som hänt för att förändra detta är oklart, men den vedertagna teorin är att även Vildmarken drabbades av de [[Den_Sista_Sångens_Strid|ändringar Den Sista Sångens Strid]] innebar för kontinenten.


Det har dokumenterats i imperiets arkiv att skepp har försökt skickas runt vildmarken ett fåtal gånger genom åren, men inga spår av dessa finns.
Källor som överlevt från precis efter Striden delger att folk som begett sig dit berättat om demoniska syner när de kommit tillbaka, innan de dött i hemska plågor. [[Magi]] sades vara i princip obrukbar, [[De Fem Gudarna|gudarna]] kändes avlägsna, och när de [[Ekayas_Taxonomi#Odöda|odöda vålnader]] som uppstått efter deras fallna kamrater gett upp sin jakt, kom hemska monster som förföljde dem till Vildmarken gräns.  


Modernare källor från [[Det_Garonska_Imperiet|det Garonska Imperiet]] redogör för imperiska skepp som skickats runt Vildmarken, där inga återvänt. Sagor och sägner från [[Albeir]] och [[Rasvania]] säger samma sak - ingen som seglar österut bortom bergen återvänder.


Enligt vissa historier finns där inget djurliv alls, medans andra har upplevt fantastiska och fasansfulla djur och monster, vars beskrivningar går allt ifrån harar med sylvassa tänder, svävande vildsvin och gula björnar, till aladåb-liknande bestar som kan lösa upp allt organiskt material som hamnar i dem, gående träd och de underligt formade osynliga.
Vissa spekulerar i att Vildmarken egentligen skyddar något hemskt, eller oerhört kraftfullt, från att upptäckas, och att inga återvänder beror på att sanningen inte ska kunna avslöjas. Ett fåtal påstår att Vildmarken egentligen är en väg till [[Mellanmården]].


Några av dem som kommit tillbaka genom tiderna har nämnt gröna blomsterfyllda ängar, medan någon har skrikit ut om de svavelstinkande träsk de tvingats trampa igenom.
Även om teorierna är många och splittrade är de enade i två saker: Vildmarken är farlig, och att gå dit innebär med en nästintill garanti att du aldrig återvänder. Exakt varför Vildmarken är så extremt farlig är ännu oklart, men faktum är att i princip ingen som vågat sig längre än ett par hundra meter in i Vildmarken har någonsin återvänt.  


Vissa tror att det finns någon form av mäktig magi som skyddar någonting i vildmarken från att upptäckas, och att denna magi påverkar de som ger sig in. Ett fåtal menar på och tror att vildmarken egentligen är vägen till [[Mellanmården]].
[[Category:Geografi]]
 
[[Category:Vildmarken]]
Enligt historier och texter fanns där förr till och med små samhällen som införde vildmarken som en del av sitt straffsystem, och några av byarna som ligger nära vildmarken tvingade in folk i den som en form av exil.
 
Det enda som de flesta kan vara eniga om är att ingen egentligen vet vad som finns i vildmarken, eller hur den faktiskt ser ut.

Nuvarande version från 5 oktober 2024 kl. 10.06

Nordöst om den utforskade delen av kontinenten ligger Vildmarken. Vildmarken är till största del outforskat i modern tid, och ytterst få, om ens några, av de äventyrare som beger sig dit återvänder tillbaka.

Gamla sagor och fragment berättar om hur alvernas rike sträckte sig in i den nu livsfarliga Vildmarken, vilket innebär att det en gång gått att bo där. Exakt vad som hänt för att förändra detta är oklart, men den vedertagna teorin är att även Vildmarken drabbades av de ändringar Den Sista Sångens Strid innebar för kontinenten.

Källor som överlevt från precis efter Striden delger att folk som begett sig dit berättat om demoniska syner när de kommit tillbaka, innan de dött i hemska plågor. Magi sades vara i princip obrukbar, gudarna kändes avlägsna, och när de odöda vålnader som uppstått efter deras fallna kamrater gett upp sin jakt, kom hemska monster som förföljde dem till Vildmarken gräns.

Modernare källor från det Garonska Imperiet redogör för imperiska skepp som skickats runt Vildmarken, där inga återvänt. Sagor och sägner från Albeir och Rasvania säger samma sak - ingen som seglar österut bortom bergen återvänder.

Vissa spekulerar i att Vildmarken egentligen skyddar något hemskt, eller oerhört kraftfullt, från att upptäckas, och att inga återvänder beror på att sanningen inte ska kunna avslöjas. Ett fåtal påstår att Vildmarken egentligen är en väg till Mellanmården.

Även om teorierna är många och splittrade är de enade i två saker: Vildmarken är farlig, och att gå dit innebär med en nästintill garanti att du aldrig återvänder. Exakt varför Vildmarken är så extremt farlig är ännu oklart, men faktum är att i princip ingen som vågat sig längre än ett par hundra meter in i Vildmarken har någonsin återvänt.

Hämtad från "https://fiktion.gragripen.se/index.php?title=Vildmarken&oldid=2230"