Zelicáj
Zelicáj [se-li-KASH] ligger längst söderut i Det Garonska Imperiet, öster om Cordotiva och söder om Romembergh, Gara och Telam med mycket kust. Landet är känt för sin överlag starka tro, men också för sina många interna konflikter och flertalet legosoldatkompanier. Zelicáj är ett av få länder i Ekaya som fortfarande håller (och säljer) alvslavar.
Geografi
Zelicáj sträcker sig längs Garonska Imperiets kust och är indelat i flera regioner som alla har varsin större stad. Landet präglas av vida slätter med ett fåtal träplantager i väster, saltfält längs kusten och bondgårdar utspridda i hela landet. Två större floder löper genom landet vilket ger välanvända handelsvägar till resten av Garonska Imperiet.
Det tidigare brokigt uppdelade landet har sedan Imperiets intåg delats in i 14 regioner som alla styrs av ett regionsöverhuvud.
Städer och Regioner i Zelicáj
Det finns 14 större städer i Zelicáj och 1 tempelö som allt som oftast räknas in som stad. Regionerna kallas i folkmun samma sak som den styrande staden.
Huvudstaden
Huvudstaden Cozi [KÅÅ-si] befinner sig på landets östra kust och huserar Tribunalen. Trots övriga regioners rivalitet anses alla välkomna i Cozi, och i förlängningen Melkiri.
Melkiri
Tempelön Melkiri tillhör formellt sett Cozi, men hanteras i praktiken som ett religiöst självstyre under Comitium. Hela ön är ett enda stort tempel och agerar som en religiös samlingsplats. Pendelbåtar går regelbundet mellan Cozi och Melkiri till förmånliga priser, och eventuella pirater eller rövare som vill ge sig på ett enkelt byte vet bättre än att ge sig på just dessa.
Vistrugrad
Vistrugrad ligger i nordvästra Zelicáj och är staden närmast gränsen till Gara.
Alldeles oavsett vad staden tidigare var känd för, har Vistrugrad nu blivit en knutpunkt för legosoldater och deras kunder, vilket har format staden, dess kommers och dess kultur markant. Med undantag för en eller annan hamnstad, har Vistrugrad högst koncentration värdshus och tavernor i Ekaya, för att kunna inhysa kontraktsutfärdare, handelspersoner, mindre legosoldatskompanier och alla andra som vallfärdar till staden i syfte att ta del av den kommers som uppstått. Vidare har staden en väldigt stark handel, i synnerhet med tillresta varor: legosoldater älskar att spendera pengar, och gör det gärna på ting, föremål, smycken, mat och dryck av exklusiv eller exotisk art.
Utöver de många värdshus, tavernor, handelsbodar, importbolag, emporium och så vidare, florerar staden av marknader - stora, små, exklusiva, vanliga.
Till sist kan nämnas att trots den höga koncentrationen “soldater” i staden, har Vistrugrad dessvärre också stora problem med brottslighet: fulla soldater är lätta att ficktjuva, mindre nogräknade legosoldater får för sig att tjäna tillbaka den bortspelade lönen genom att råna intet ont anande handelspersoner, och där mycket pengar och våld flödar är kriminalitet ofta ett faktum. Vistrugrad har naturligtvis en stadsvakt och ett rudimentärt polisväsende, men de har inte tillräckligt med resurser eller manskap för att hålla ordning, än mindre att trycka tillbaka kriminaliteten. Att leva i Vistrugrad är att leva med risken att bli utsatt för brott. Många tycker att det är värt det, andra har resurser att minimera risken och några har inte något val: de har ingen annanstans att ta vägen.
Nämnvärda Platser
Voen Pazar - Krigsbasaren
- Stort torg omgärdat av byggnader.
- En byggnad inhyser ett stort värdshus som mer eller mindre officiellt har blivit knutpunkt för legosoldater i jakt på ny anställning, i synnerhet underofficerare och officerare. Står du utan anställning är det här du spenderar dina dagar i jakt på en. Söker du en ny sergeant, löjtnant eller kapten, är det hit du går och ser vad som erbjuds.
- Andra byggnader utgörs av smeder, vagnförsäljare, rustnings- och vapensäljare, m.m. På torget basuneras en myriad av krigs- och kamprelaterade varor ut från dussintals olika marknadsstånd.
Silverlövet - Värdshus
Bra mat till lite väl höga priser, men värdshusvärden späder inte ut ölen och vägrar ta en muta för att förgifta eller droga någon. Tryggt, men dyrt.
Övriga städer
Vélja ligger vid kusten precis väster om floden som delar landet. Tack vare sitt strategiska läge idkas mycket handel med Telam och vissa delar av Gara, och Vélja har blivit ett av flera handelsstopp längs hela Ekayas kust där skepp stannar för att fylla på sina lager.
I bukten på östra kusten ligger Álas som står för stora delar av Imperiets saltproduktion.
I Vevenic bedrivs den primära slavhandeln i Zelicáj. En gång i halvåret sker en stor slavmarknad där alver köps och säljs mellan olika parter. Många av alverna stannar i Zelicáj, men det är inte alls ovanligt med köpare från andra länder.
I Sical på den västra delen av kusten finns stora skeppsvarv som bygger handelsskepp, men också reparerar passerande skepp. Det har, tillsammans med Vélja, blivit ett av flera naturliga stopp på vägen för handelsresande.
Kultur och Samhälle
Innan Imperiet tog över styret var Zelicáj ett splittrat rike bestående av ett stort antal stadsstater med egna lojaliteter, agendor och viljor. Efter att Imperiet förklarat krig, och så småningom kuvat alla stadsstaterna tillräckligt för att ena landet under sin flagg, gjordes delar av strukturen om.
Efter erövringen ville Imperiet säkra makten, och 13 imperie-lojala familjer fick varsin region att styra över, under Tribunalen och Imperiet. Detta var inte helt uppskattat av alla invånare, och ledde till flertalet konflikter och maktkamper.
Inställningen till Imperiet varierar i landet, de ledande familjerna i städerna är i regel mer positivt inställda, samtidigt som de lägre samhällskikten oftare anser att Imperiet medfört mer ont än gott, och att de ändå inte hjälper de som behöver det.
Kulturella och samhälleliga uttryck i Zelicáj präglas ofta av en dualitet i patriotism. Å ena sidan är man lojal mot sitt rike, sin nation: Zelicáj, å andra sidan mot sin stad. När en zelic får frågan var de kommer ifrån är det inte ovanligt att de svarar med staden snarare än landet, eftersom deras identitet ofta är starkare kopplad dit. Uttryck såsom “Zelicaj är det bästa landet i Ekaya, för där ligger [min hemstad]!” och liknande är inte ovanligt bland Zelicer.
Samtidigt som det finns en stark rivalitet mellan städerna, finns det också en rivalitet mellan Östra Zelicáj och Västra Zelicáj. Två städer från östra Zelicáj må ha sina konflikter, men kommer det ohyfsat folk från väster står de enade utåt. Detta hindrar dock inte städerna från att ha ett särpräglat kulturellt uttryck, och om en stad föredrar grönt ylle kan man nästan räkna med att den närmaste staden föredrar rött linne.
Kläder och Föremål
“I Zelicáj utsmyckar man allt utom sig själv” är något som ofta sägs om Zelicáj och deras klädstil. Det må vara något av en överdrift, men det har också mycket sanning i sig. De allra flesta zelicer må klä sig i färgglada tyger, men det är väldigt sällan som de bär andra utsmyckningar på sina kläder eller sin kropp. Om en zelic bär smycken, exempelvis, så är det i 95 fall av 100 antingen ett uttryck för deras religiösa böjelse, eller en symbol för ett ämbete, en samhällsposition eller något liknande.
Däremot utsmyckar zelicer mer än gärna allt annat de äger och har. Hästarna får ädla metaller och juveler på betsel och grimma. Hus utsmyckas med tavlor, vaser och andra vackra dyrbarheter. Vagnar konstrueras i ädla träslag och utsmyckas med metaller eller trä-intarsia. Till och med utrustning bortom vanlig klädsel utsmyckas ofta väldigt extravagant: dolkskidor med silverbeslag, anteckningsböcker med juvelinsättningar, och så vidare. Undantaget från detta är naturligtvis deras alver - de utsmyckas sällan, så länge de inte har gjort något ypperligt för att förtjäna det.
Dräktskick
Dräktskicket i Zelicáj präglas annars av vida, böljande silhuetter och former, med strategiskt eller praktiskt placerade “åtsmitningar”. Pösiga byxor med snäva smalben, böljande kjolar med hög midja och klänningar med snävt liv och böljande kjol är vanliga plagg i Zelicáj. Detta kombineras ofta med mer figurnära plagg närmast kroppen och sedan böljande rockar, kappor, gowns och mantlar ytterst.
På huvudet bär zelicer ofta tygstycken i olika former av sammansättning. Olika varianter av dok, turbaner och liknande. Om zelicer bär hattar är det ofta mjukare varianter såsom barret eller pillerburk och då ofta som ett uttryck för deras yrkesutövning.
Styrelseskick
Tribunalen
Tribunalen leds av totalt 25 personer, fem landscaedux och deras fyra secondi var som rådgivare. Historiskt sett var alla i Tribunalen caedux eller paladiner, men numera är det vanligare med akademiker eller generaler.
Landscaeduxarna och deras secondi ansvarar alla för en domän av landets styre, uppdelat efter gudarna.
- Langisele - Lag och Rätt
- Dimisitra - Diplomati och politik
- Vakelane - Militären
- Myvmare - Spiritualism och Caeducet
- Phimis - Handel och Ekonomi
För att försäkra ett holistiskt styre, brukar var och en av en landscaeduxs secondi tillhöra en av de andra gudarna (eller på senare år, de andra politiska domänerna) var.
Till exempel kan Landscaeduxen av Phimis ha en secondi av Langisele (eller en lagman), en av Dimisitra (eller en diplomat), en av Vakelane (eller en general), samt en caedux eller paladin av Myvmare.
Spridningen är delvis för att minska konflikter inom Tribunalen, men också för att domänerna anses vara alltför sammanvävda för att kunna separeras från varandra.
Legosoldater i Zelicáj
I Zelicáj finns en stark kultur och tradition av att hyra in legosoldater att sköta väpnade konflikter åt en. Se Legosoldater i Zelicáj för mer information om detta.
Religion
Den Stora Pantheonen har en väldigt hög närvaro och stor makt i Zelicáj - landets styrs trots allt av en religiös Tribunal. Tempel, små altare och andra platser för tillbedjan och dyrkan syns överallt i Zelicáj, och det vore otänkbart att inte dagligen spendera åtminstone lite tid till dyrkan i någon form.
De allra flesta hem har ett litet altare till den eller de gudar familjen främst tillber och att nästan dagligen besöka ett tempel för riter är definitivt mer regel än undantag.
Att bära en eller flera gudars symbol som en del av sin klädnad eller utsmyckning är också vanligt - oftast i form av ett halssmycke, ring, armband eller liknande, men också ibland i mer diskreta former. Stadsvakten i Cozi, exempelvis, har två lodräta streck nedför ryggen på sina uniformer för att symbolisera att Langisele står bakom dem.
Magi och Alkemi
Magiker i Zelicáj är inte uppskattade, och landet har ingen vidare god relation till Silverhäraden. Magi ses på med skepsis, eller rent av som något farligt, på grund av deras historiska koppling till alver, älvfolk och andra otrevligheter.
Detta har lett till att magiker tvingas dölja sina förmågor, och ofta gömmer sig hos caeducet där de kan smälta in bland |Caedux och paladiner. Delar av caeducet är väl medvetna om vad som händer, och har bjudit in representanter från Silverhäraden “undercover” för att lära de unga magikerna att kontrollera sig själva.
Det finns inte heller någon stark alkemitradition i Zelicáj, men alkemiska preparat köps gärna in från omgivande länder.
Ett fåtal alkemister har etablerat sig i Vistrugrad och Vélja.
Sex och Samlevnad
Relationer ska traditionellt sett hållas inom samma region. Att bilda regionsöverskridande allianser genom äktenskap förekommer men är ovanligt, mycket till följd av de ständigt skiftande åsikterna städerna sinsemellan.
Pågående konflikter
Stad mot Stad
I Zelicáj pågår alltid minst en, men ofta fler, fejder mellan de olika städerna. Zelicáj har många städer och dessa städers ledare kommer väldigt sällan överens. Mer eller mindre berättigade och befogade konflikter och dispyter används som en chimär för något gammalt groll sedan tiden före tribunalen. Det hör också till vanligheten att dessa konflikter blir väpnade.
Då Tribunalen inte tillåter att städer har egna stående arméer, bortom stadsvakt och en liten milis, har istället en tradition och kultur av att hyra legosoldater uppstått. Mer om detta finns att läsa här: Legosoldater i Zelicáj
