Chupacabra
Chupacabror är en sanguin som främst ger sig på boskap som kor, getter, och får. I ovanliga fall ger de sig på hästar, men även hundar och katter. I vildare delar av Ekaya jagar de framför allt olika typer av hjortar eller buffalos. Det finns inga belägg för att chupacabror har attackerat Folk. De livnär sig på enbart sina offers blod och lämnar de tömda kropparna av boskapen kvar i hagarna.
En chupacabra jagar ofta ensam, men under sensommar och höst syns de allt oftare jaga i par. Det har observerats att detta är deras parningssäsong och att jakten är en del av deras parningsdans för att se om den andre är en värdig förälder. Efter parningen skiljs paret åt och honan föder en kull på två till tre ungar under nästkommande vår. Hon stöter nästan genast bort sina ungar som får navigera uppväxten ensamma.
Många bönder håller sig med stora vakthundar för att skrämma bort dessa monster, men det är inte alltid detta hjälper då chupacabrorna antingen skrämmer bort hunden eller dödar den. Det är inte ovanligt att se kontrakt på en chupacabra på landsbygden, och bönder går ofta ihop för att betala belöningen till monsterjägaren som gör ner hotet.
Utseende
Chupacabran liknar en stor, muskulös hund utan päls. Istället har den ett läderliknande skinn som går i svart, grått eller brunt. Den har en lång svans och stora tassar, men det främsta signalementet är en rad med vassa taggar på dryga två decimeter som löper längs dess ryggrad. Forskare har inte lyckats bekräfta deras funktion.
Chupacabran har två längre hörntänder som den använder för att nedgöra och punktera blodkärlen på dess offer, vilket lämnar distinkta spår att en chupacabra har varit i framfarten.
Utbredning
Chupacabrorna håller sig i varmare klimat så som Viveira, Cordotiva, och Zelicáj, men förekommer även i södra Taronne, Gara, och delar av Telam. Den återfinns i princip exklusivt på landsbygden där boskap hålls, men det finns även rapporter om chupacabras som jagar hjortar och buffalos i det vilda på Ekayas gräsmarker.