Romembergh

Från Grågripens Fiktion
Version från den 1 september 2023 kl. 19.37 av Sayla (diskussion | bidrag) (Skapade av sida och flytt av text från WA.)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Romembergh är en del av Det Garonska Imperiet och gränsar mot Caphar och Cordotiva i öster, Gara i väster, Zelicáj i syd och bergskedjan i norr som utgör Nexalia och Tekozad södra gränstrakter. Romemberghs klimat är tempererat med kalla vintrar och varma sommar. Det bördiga låglandet är till stora delar helt uppodlat medan höglandet domineras av djupa barrskogar genomkorsade av floder och dalgångar.

Innan Imperiet var Romembergh två riken - Gelderland i norr och Kampenwald i söder. När den blivande Imperatorn Amada Sedor, hon, inledde sina härtåg från grannlandet Gara slöt sig bägge rikena samman i det som kom att kallas det Romemberghska förbundet. När den dåvarande ledaren för förbundet Fynn van der Dolch, hen, såg att landet hamnat i ett dödläge och skrev under ett fredsavtal med Amada så splittrades förbundet och Romembergh kastades in i ett långvarit inbördeskrig då borgarna i Gelderland ansåg att att van der Dolch brutit mot förbundet, och adeln i Kampenwald stöttade kapitulationen. Romembergh blev sedemera Imperiets första vassalstat och Fynn van der Dolch minne som landsförrädare har överlevt i svordomen "dolch!".

Kultur och Samhälle

Romembergh är inte bara splittrat på grund av de kulturella skillnaderna mellan Gelderland och Kampenwald. Landet har tack vare sitt läge och historia blivit en kulturel smältdegel där folk från hela Imperiet kan påträffas. Alla inom Imperiet som vill bli något tycks söka sin lycka i Romembergh. Guldet flödar genom landet och rikedom och status förväntas att presenteras i klädsel och besmyckning. Romemberghs ädlingar och borgare är kända för sitt prål i guld och ädelstenar.

Konkurrensen och tävlan om landets resurser är ofta hård och konflikter mellan den kejserliga administrationen, furstar och borgare leder ofta till små stridigheter. Många lycksökare som hamnat i motvind tar slutligen anställning som gardist hos någon furste eller som legoknekt i ett frikompani. Då både gardister och knektar är avlönade på uppdragsbasis har detta har gjort att stora som små samhällen i Romembergh dräller med soldater som söker lön för dagen i väntan på att deras kompani ska få ett nytt kontrakt, eller fursten ska starta en inkallning. Ofta har byar och städer sina egna 'favoriter' bland dessa garden och kompanier och även fattiga kan tänkas donera en slant till en veteran från bygden.

Gelderland

Gelderland är Imperiets största producent av timmer, stenkol och järnmalm. De många floderna som löper ned från bergen är väl brukade för att förflytta avverkade träd och stockar ned till låglandet och industrierna i storstaden Geldersburg. Geldersburg var tidigare känt för sina skeppsvarv som under Imperator Tadeus regeringstid tvingades flytta till den kejserliga huvudstaden Sedor. Något som skapade mycket missnöje i staden mot den kejserliga administrationen. Högtider i Gelderland firas med stora bål och grillningar där hela allmänheten deltar.

Gelderland präglas av jakten på pengar. Pengar köper makt och privilegier, och ju tyngre penningpung du har, desto mer har du att säga till om. Gelder har en sträng, disciplinerad arbetsmoral där du förväntas göra ett gott dagsverke och belönas därefter.

Kampenwald

Kampenwald skiljer sig markant från Gelderlands bergiga högland och barrskogar och är till stora delar åkermark och bebyggelse med böljande vetefält som sprider ut sig så långt ögat kan nå. Jordbruket i Kampenwald försörjer inte bara hela Romembergh utan även stora delar av kärnländerna i imperiet.

I Kampenwald är ditt namn allt. Makt och privilegier utgår från din koppling till adeln och de flesta welder lever som livegna knutna till en fursteätts gods eller slott. Adeln lever i flärd och lyx och kontrollerar mycket av den kejserliga administrationen i Romembergh. Det är vanligt att furstar håller hov i samma tradition som De Västra Rikena där patronage delas ut för att sponsra konstnärer, musikanter och poeter, men även hantverkare och alkemister.

Kampenwald har tre större städer: Ravendam, Appeloord och Burenstadt.

Sexualitet och Samlevnad

Äktenskap i Romembergh är i princip alltid arrangerade. Eftersom dessa äktenskap sällan är romantiska är det långt ifrån ovanligt att det förekommer älskare vid sidan av och detta är i allmänhet accepterat. Det anses hedersamt att vara förälder till flera barn, eftersom en då hjälper till att bygga Romemberghs framtid.

För de rikaste behöver barnen inte nödvändigtvis produceras inom äktenskapet, men den med högst status av föräldrarna bestämmer vem som tar hand om barnet och barnet får det släktnamn föräldrarna enats om. Barn ses som viktiga för att bygga en stark ättelinje och rikedom vilket gör att även adoptioner är vanliga.

I de lägre samhällsskikten är det vanligare med romantiskt grundade äktenskap. Kärnfamiljer som utgår från triader anses sedligt. Arbetarkollektiv är vanliga där alla hjälps åt med att uppfostra barnen.

Religion

Av de fem gudarna tillbes främst Vakelane, Dimisitra och [[De Fem Gudarna#Myvmare. Tempel tillägnade Dimistra är vanligare i Kampenwald och till Myvmare är vanligare i Gelderland.

Magi och Alkemi

För gemene romembergare är magi och magiker något exotiskt och udda. Misstron mot magiker finns även i Romembergh, men det finns inte heller någon aktiv förföljelse eller stigma mot någon som uppvisar magiska förmågor. Barn som genomgår sitt Uppvaknande skickas omgående iväg till Silverhäraden och sörjs då de inte kan bidra till sin familjs välstånd.

I Gelderlands djupa skogar skogarna gömmer sig många Vildmagiker som ofta hamnar i konflikt med arbetare- och nybyggarsamhällen som livnär sig på skogen. Dessa enstöringar har gett upphov till rykten som övertid blivit sägner och folktro även bland stadsbor längre söderut. Många Vildmagiker lever på att sälja halvt fungerande elixir och krimskrams som lyckoamuletter för att tjäna pengar.

I Kampenwald har magiker en högre status än i Gelderland men hovmagiker är inte lika vanliga som i De Västra Rikena. Adeln ser inte magiker som pålitliga rådgivare utan mer som en nödvändighet eller något som kan roa för en kväll.

Synen på alkemi i Romembergh är något lik den för magiker. Ett nödvändigt ont så länge det kan vara någon till gagn. Många alkemister i Romembergh är mycket rika och unga lärjungar från hela den kända världen vallfärdar till landet för att hitta sig en mästare.

Pågående Konflikter

Barrträdens blodbad

Mellan åren 365 och 373 var det ett mycket blodigt kapitel i Romemberghs historia. Alviska rebeller hade vuxit sig så starka att den dåvarande Imperatorn tvingades sände en av de kejserliga legionerna för att sätta stopp för upproret. Den kejserliga administrationen drev under denna tiden igenom en lag som gav vem som helst rätten att avrätta en alv som bar på ett synligt vapen, vilket missbrukades så till den grad att upplopp bröt ut i stora delar av landet som kulminerande i att Gelderburg brändes till marken. Den kejserliga administrationen drog sedemera tillbaka rätten men traumat från den här tiden sitter djupt hos många alver vars far- och morföräldrar fortfarande minns händelserna.