Vildmarken

Från Grågripens Fiktion
Version från den 6 september 2023 kl. 15.00 av ChristofferSvensson (diskussion | bidrag) (Tillagd)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Vildmarken är ett nästan helt outforskat ödsligt område, som angränsar Rasvania och Tekozad norr om bergen som går genom kontinenten, och Zelicáj söder om bergen.

Det vi vet mest om vildmarken är att den absoluta majoriteten av de få modiga, eller möjligen galna som vågat ge sig ut för äventyr, skatter eller utforskning i vildmarken, har inte kommit tillbaka. De som har lyckats komma tillbaka har alla svamlat om väldigt olika saker.

Det har dokumenterats i imperiets arkiv att skepp har försökt skickas runt vildmarken ett fåtal gånger genom åren, men inga spår av dessa finns.


Enligt vissa historier finns där inget djurliv alls, medans andra har upplevt fantastiska och fasansfulla djur och monster, vars beskrivningar går allt ifrån harar med sylvassa tänder, svävande vildsvin och gula björnar, till aladåb-liknande bestar som kan lösa upp allt organiskt material som hamnar i dem, gående träd och de underligt formade osynliga.

Några av dem som kommit tillbaka genom tiderna har nämnt gröna blomsterfyllda ängar, medan någon har skrikit ut om de svavelstinkande träsk de tvingats trampa igenom.

Vissa tror att det finns någon form av mäktig magi som skyddar någonting i vildmarken från att upptäckas, och att denna magi påverkar de som ger sig in. Ett fåtal menar på och tror att vildmarken egentligen är vägen till Mellanmården.

Enligt historier och texter fanns där förr till och med små samhällen som införde vildmarken som en del av sitt straffsystem, och några av byarna som ligger nära vildmarken tvingade in folk i den som en form av exil.

Det enda som de flesta kan vara eniga om är att ingen egentligen vet vad som finns i vildmarken, eller hur den faktiskt ser ut.