Den Sista Sångens Strid
Detta är en META-artikel!
Den Sista Sångens Strid kallas det slag som skedde mellan det forna alvriket Laurelindórinan och de övriga folkslagen. Det var en lång konflikt som varade i flera år och slutade i en massiv magi-explosion som kom att förändra hela Ekaya på många sätt.
Bevarad kunskap om tiden innan Striden
Väldigt lite information finns bevarad om hur kontinenten såg ut innan Striden, både geografiskt och kulturellt, men ett fåtal saker anses som vedertagen fakta:
- Alverna hade en mycket längre livstid och kunde bruka magi på sätt som inte längre är görbart. De var dominerande i Ekaya och styrde över stora delar av befolkningen genom sitt alvrike Laurelindórinan.
- Alverna vävde sin magi till stor del genom sång.
- Kontinenten såg annorlunda ut rent geografiskt. Exakt hur kartan såg ut är svårt att säga, men att geografin förändrats finns det tydliga tecken av.
- Nexalias bergskedjor finns inte i Mellanmården.
- Fragment av berättelser tyder på att alverna också levde i delar av det som idag kallas för Vildmarken.
- Helande och skapande magi genom aspekten Liv gick att använda.
Under Striden
Den Sista Sångens Strid tog flera år att slutföra. Det är svårt att avgöra hur lång tid det tog, men de fåtalet källor som finns kvar berättar om en utdragen konflikt över många år, vissa menar att det tog flera mänskliga generationer.
Klimaxet för konflikten är källan till namnet, den Sista Sångens Strid. En stor magisk ritual genomfördes av alverna där de försökte vända utfallet till sin fördel. Tyvärr ledde deras hybris till deras nederlag, och resultatet var en stor explosion som slog ut i princip hela alvriket och skakade hela kontinenten.
Efter Striden
Efter den stora explosionen som kom att bli slutet för Alvriket, skedde ett flertal konkreta förändringar:
- Geografin förändrades
- Nexalia skapades.
- Nexalias bergskedjor finns inte i Mellanmården.
- En gudomlig envägs-barriär restes runt Ekaya. Det går att segla ut, men inte att komma tillbaka.
- Barriären är till för försöka bibehålla kaoset som uppstått på Ekaya “centralt”, och undvika att det sprider sig.
- Vildmarken skärmades av.
- Nexalia skapades.
- Monster började röra sig på kontinenten
- Gudarna förkastade till stor del alverna, eftersom de rubbat hela balansen, kontinenten och Väven.
- Alverna gick från att vara dominerande på kontinenten, till att ses ner på och förtryckas.
- De alver som redan innan stridigheterna separerat sig från Laurelindórinan (aka “vildalverna”) drabbades mildare av gudarnas vrede. Ju längre bort från Explosionen de befann sig, desto lindrigare straff fick de.
- Det har också lett till att dagens stadsalver är än mer förkastade av gudarna, än vad vildalverna är.
- Stora delar av allt materiellt spår efter alvriket förstördes.
- Detta innefattar byggnader, skrifter, vapen och liknande. Enbart ruiner och fragment finns kvar.
- Alvernas minnen manipulerades och förvreds. Mycket kunskap försvann, men fragment kvarblev, framförallt hos de som befann sig långt bort från explosionen.
I nutid
Den Sista Sångens Strid används både för det specifika, avgörande, slaget, men också för hela tidsperioden som ledde fram till slaget.
Samtliga som genom övernaturliga medel (mirakel, magi etc) försökt skåda tillbaka på slaget för att utröna vad som egentligen skedde, har mötts av en dimslöja. Ju närmare explosionen de försökt skåda, desto tjockare har slöjan varit. Fragment av historiens förlopp i utkanterna av striden har gått att utröna, men mycket mer information än att ett krig skedde och magiska krafter bortom dagens förståelse var involverade, har inte gått att bevisa även om teorierna är många.
Caedux och andra med starka, religiösa kopplingar, framförallt till Myvmare, har mötts av en kylighet och varsamhet de inte är vana vid. Den rådande inställningen är att Gudarna inte vill tala om det som skett, och de flesta har därmed slutat fråga.
