Rasvanias Geografi

Rasvania är en del av Västra Rikena och gränsar till Vildmarken i öst, Tekozad i syd och Taronne i väst. Det karga landskapet består av mestadels barr- och blandskog, stenigt stäppland och bergsområden, men även en lång kustremsa i norr.

Det rasvanska landskapet är täckt av vidsträckta stäppland och klätt i mörka, djupa skogar och berg. Det är ett land där bara väldigt härdig grönska växer, och på grund av det karga landskapet är svält ett återkommande problem. På vintern snöar det och sjöar och vattendrag täcks av is.

Bergen som sprungit upp mellan stäpperna är på många ställen genomborrade av gruvor som hämtar järn och andra metaller ur djupet. Bland dem den mycket ovanliga metallen Cassium, som nästan bara bryts i Rasvania.

Rasvanias huvudstad See Kerk ligger längs med kustremsan i norr där floden Geina mynnar ut i havet. Geina sträcker sig genom landet hela vägen från Tekozad i syd till havet i norr och används för både transport och fiske. De flesta större samhällena har växt fram runt floden.

De många djupa skogarna erbjuder skogsbruk och i See Kerk finns flera stora skepps- och båtvarv.

I central Rasvania ligger Varghundens Monsterjägarskola uppträngd mot sidan av en skogsklädd samling berg. Inte långt därifrån ligger Vict Riets Lasarett, på floden Geinas västra sida. I östra Rasvania ligger Vict Nouds Akademi och utgör en samling byggnader bland bergen.

See Kerk

See Kerk är en av de största och äldsta städerna i landet och där trängs nyare byggnader med hus som stått där i århundraden. Staden är full av branta gator, viadukter, broar och trappor. Det finns en lång tradition att bygga nya våningar på husen i staden, eller till och med bygga ihop flera mindre byggnader till ett hus. Sällan river man något i staden, utan bygger ovanpå.

Detta betyder att vissa delar av See Kerk som sett mycket förändring genom århundradena är närmast labyrintiska; gränder har med tiden förvandlats till tunnlar och markplan har blivit källare (bli därför inte förvånad om du någon gång ser ett fönster i en källare i See Kerk, även om det inte finns så mycket att se genom det).

Och tvärtom finns det en del byggnader och torg som man får söka sig långt ner i staden för att nå som aldrig byggs över: till exempel gamla, magnifika tempel, lärosäten och slott som genom tiderna förändrats mycket lite. När husen och gatorna omkring dem växer på höjden blir de gamla templen kvar, och när några hundra år har gått står de nästan som i en dal eller sänka.