Lazulias Revolution: Skillnad mellan sidversioner
LeoKurki (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Sayla (diskussion | bidrag) m (Formatering) |
||
(En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
Rad 11: | Rad 11: | ||
==Libra== | ==Libra== | ||
Libra var en fristad för de lärda även innan Taronne förvärvade staden år 320. Libra förvärvades genom diplomati och handel, och fick behålla relativt mycket av sitt självstyre som en del av Taronne. Med tiden började dock ambition och rikedomar göra Libra mer och mer missnöjda med att betala skatt till Taronne, vilket ledde till att Libra ställde sig på Lazulias sida när de förklarade självständighet. | Libra var en fristad för de lärda även innan Taronne förvärvade staden år 320. Libra förvärvades genom diplomati och handel, och fick behålla relativt mycket av sitt självstyre som en del av Taronne. Med tiden började dock ambition och rikedomar göra Libra mer och mer missnöjda med att betala skatt till Taronne, vilket ledde till att Libra ställde sig på Lazulias sida när de förklarade självständighet. | ||
=Strider mellan syskon= | =Strider mellan syskon= | ||
Rad 23: | Rad 22: | ||
[[Category: Sidor om Libra]] | [[Category: Sidor om Libra]] | ||
[[Category: Historia]] | [[Category: Historia]] | ||
[[Category: Västra Rikena]] |
Nuvarande version från 17 april 2024 kl. 21.22
Fram till år 514 var Lazulia och Libra ett hertigdöme respektive förvärvad stad i Taronne. På hösten år 514 utropade både Lazulia och Libra sig till självständiga stater och en väpnad konflikt utbryter. Konflikten namnges Lazulias revolution eller Frihetskriget, beroende på vilken sida som tillfrågas.
Efter dryga åtta månader av strider och ett antal strategiskt viktiga segrar från Lazulias sida, beslutar coronet Luna Skaldhjärta för att förhandla fred. Ett fredsavtal skrivs ihop där Libra och Lazulia erhåller oavhängighet, men fortfarande har vissa förpliktelser mot sitt forna moderland. Exempelvis åläggs Lazulia att patrullera kusten med sin flotta.
Starten på en revolution
Lazulia
Lazulia var till år 515 ett hertigdöme i landet Taronne. Revolutionen kom till följd av flera saker. Dels pyrde sedan länge en frustration över Taronnes lagar för handel och tull, där många lazulier såg dem som onödigt begränsande och komplicerade. Dels på ett missnöje att Lazulia skulle hålla en stående garnison och tillgodose ett visst antal stridsföra att mönstra till Taronnes flotta. Många av titelhållarna som tog tull och införde bestämmelser på sina öar var inte heller bofasta i Lazulia, och endast ett fåtal ätter var permanent bofasta på ögruppen.
Greve Marcel de Valentino, han, drog nytta av detta för att uppvigla folket och lyckades genomföra en kupp mot de fåtal övriga titelhållarna på öarna. Han utropade Lazulia till en egen nation och sig själv till Markess över öriket.
Libra
Libra var en fristad för de lärda även innan Taronne förvärvade staden år 320. Libra förvärvades genom diplomati och handel, och fick behålla relativt mycket av sitt självstyre som en del av Taronne. Med tiden började dock ambition och rikedomar göra Libra mer och mer missnöjda med att betala skatt till Taronne, vilket ledde till att Libra ställde sig på Lazulias sida när de förklarade självständighet.
Strider mellan syskon
Stridigheterna tog vid hösten år 514 med ett antal större skeppslag, men känslan av att inte vilja döda sina före detta landsfränder var stark ibland både lojalister och revolutionärerna inom flottan. En trend att tillfångata framför att nedgöra sina motståndare gick att se överallt.
Fredsvatal
Efter endast ett halvår av strider mellan nationssyskon undertecknades ett fredsavtal. Lazulia idkar nu fri handel utan översikt från moderlandet, men med en del löften och skyldigheter gentemot Taronne. Fredsavtalet stipulerade vissa förpliktelser gällande hur handeln med Taronne regleras och brott till havs reds ut och bestraffas. Men den kanske viktigaste punkten var att Lazulia ska vid händelse av krig tillgodose en flotta åt Taronne för hennes försvar. Lazulia ska även underhålla patruller av kusten för att förhindra intrång och spionage från främmande makt, men detta sköts mycket slapphänt.