Rasvania: Skillnad mellan sidversioner
LeoKurki (diskussion | bidrag) |
LeoKurki (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 18: | Rad 18: | ||
I Rasvania anses [[magiker]] vara farliga monster och jagas därför av både inhemska [[Monsterjägare i Ekaya|monsterjägare]] och specialiserade häxjägare. [[Silverhäraden]] är inte välkommen och har inget fäste i landet, och utländska magiker hanteras med extremt stor skepticism och försiktighet. | I Rasvania anses [[magiker]] vara farliga monster och jagas därför av både inhemska [[Monsterjägare i Ekaya|monsterjägare]] och specialiserade häxjägare. [[Silverhäraden]] är inte välkommen och har inget fäste i landet, och utländska magiker hanteras med extremt stor skepticism och försiktighet. | ||
Du kan läsa om Rasvanias historia [[Rasvanias historia|HÄR]]. | |||
==OFF-inspiration== | ==OFF-inspiration== |
Nuvarande version från 18 september 2024 kl. 10.11
Rasvania är en del av De Västra Rikena och gränsar till Vildmarken i öst, Tekozad i syd och Taronne i väst. Det karga landskapet består av mestadels barr- och blandskog, stenigt stäppland och bergsområden men även en lång kustremsa i norr.
Landet är en feodal absolut monarki och Drottning Lysanne IV (hon) är landets monark. Hon är ökänt hård men rättvis och respekterad av sin befolkning. All mark i Rasvania tillhör kronan och förvaltas av vasaller.
I Rasvania anses magiker vara farliga monster och jagas därför av både inhemska monsterjägare och specialiserade häxjägare. Silverhäraden är inte välkommen och har inget fäste i landet, och utländska magiker hanteras med extremt stor skepticism och försiktighet.
Du kan läsa om Rasvanias historia HÄR.
OFF-inspiration
Rasvania inspirerats av Öst-europa, samt svenska sagor, The VVitch, och the Crones i Witcher 3. Namnkulturen blandar nederländsk och slavisk inspiration. Rasvanias dräktskick hittar ni HÄR.
Geografi
Det rasvanska landskapet är täckt av vidsträckta stäppland och klätt i mörka, djupa skogar och berg. Det är ett land där bara väldigt härdig grönska växer, och på grund av det karga landskapet är svält ett återkommande problem. På vintern snöar det och sjöar och vattendrag täcks av is.
Bergen som sprungit upp mellan stäpperna är på många ställen genomborrade av gruvor som hämtar järn och andra metaller ur djupet. Bland annat den mycket ovanliga metallen cassium, som nästan bara bryts i Rasvania.
Rasvanias huvudstad See Kerk ligger längs med kustremsan i norr där floden Geina mynnar ut i havet. Geina sträcker sig genom landet hela vägen från Tekozad i syd till havet i norr och används för både transport och fiske. De flesta större samhällena har växt fram runt floden.
De många djupa skogarna erbjuder skogsbruk och i See Kerk finns flera stora skepps- och båtvarv.
I central Rasvania ligger Varghundens monsterjägarskola uppträngd mot sidan av ett skogsklädd samling berg. Inte långt därifrån ligger Vict Riets Lasarett, på floden Geinas västra sida. I östra Rasvania ligger Vict Nouds Akademi och utgör en samling byggnader bland bergen.
Läs mer om Rasvanias Geografi HÄR.
Kultur och Samhälle
I Rasvania är flit, familj, heder, och handlingskraft viktiga värderingar. Alla förväntas att hjälpa till och att bära sin vikt - detta betyder emellertid inte att alla mäts efter samma måttstock; någon som är halt kan till exempel fortfarande sy, laga mat eller passa barn - det finns sysslor åt alla. Det sägs ibland om rasvaniter att de är så flitiga att de inte går och lägger sig när det blir mörkt, utan bara går över till att göra inomhusarbeten i lyktskenet. Rasvaniter är kända för att vara envisa, hårt arbetande och härdiga. Kulturen genomsyras av hantverk och sagor, i synnerhet på landsbygden.
Gemensamt för städer såsom byar är en gammal tradition av små statyetter (föreställande hundar, katter eller andra djur som förknippas med beskydd av hemmet) av trä eller sten som sätts upp på hustaket för att skydda huset från olycka, häxor och ofog.
I Rasvania utbildas vandrande kirurger (som man kan se lite här och där världen över) och häxjägare (som däremot nästan aldrig reser utanför landets gränser).
Kulturyttringar och Seder
Sagor, historier, musik, flit och hantverk är viktiga delar av den Rasvanska kulturen, och traditionen att sitta runt elden eller härden och syssla med just detta är nästan bortom tradition och mer ett krav för att vardagen ska kännas avklarad - i synnerhet ute på landsbygden bland vanligt, hederligt folk.
Rasvaniter har ofta en stark anknytning till naturen som någonting som både ger och tar. Att det finns monster och ofog ute i skogarna är självklart, och ibland ter det sig till och med så att det kan vara bättre att hålla sig väl med dem än att kalla på monsterjägare. Symboler för beskydd och små offergåvor för att blidka det som lever där ute är inte ovanligt, men kan väcka misstankar bland grannarna om det görs för mycket. Exakt vad som anses vara ‘för mycket’ skiljer sig åt i olika delar av landet.
Trollkorset är en vanlig symbol i Rasvania och har sitt ursprung i Vict Nouds Order, där det används som beskydd specifikt mot magiker. Men det brukas även av vanligt folk som bär det för att värja sig för illasinnade knytt och olycka.
Alver i Rasvania
Alver är ovanliga i Rasvania, och fria alver förekommer inte alls. Den fria alv som besöker landet gör rätt i att dölja sin härkomst för att undvika att folk höjer på ögonbrynet. Rasvaniter kommer att anta att alven tillhör någons hushåll, och lär ställa frågor om de ser en ensam alv i vandringskläder.
De alver som är bofasta är livegna i olika hushåll. Bland bönder är det ofta bara större hushåll som har en alv som hjälper till med exempelvis städning, stallsysslor, tvätt och ibland matlagning. Det är sällan eller aldrig de lämnar gården de bor och arbetar på och hur dessa livegna alver behandlas kan vara olika från hushåll till hushåll. Säkerligen finns det de som behandlas förhållandevis bra, som en trogen hund, men även de som behandlas mycket dåligt.
Hos adeln är det lite mer vanligt att det finns en eller ett par alver som arbetar, men det är nästan alltid sämre ansett tjänstefolk - det vill säga de som inte syns. Det är alver som tvättar sängkläderna men det är inte de som bäddar. Alvtjänare kan till exempel finnas i stallet, men inte matsalen. Alver anses enbart lämpade för grov- och smutsgöra, men det anses fortfarande finare att ha mänskligt tjänstefolk.
Det finns däremot inte så mycket fördomar gentemot alvers förmodade moral. De anses inte vara tjuvar, rövare eller farliga av naturen, utan är lämpliga som arbetskraft, för enklare hus- och gårdssysslor.
Rena alvsamhällen utan människor förekommer inte i Rasvania, vilket lett till en avsaknad av alviskt språk, kultur, trosyttringar och högtider. Alver i Rasvania har i regel inte ens alviska namn, utan får namn enligt den rasvanska namnkulturen.
Det händer att alver från Tekozad ibland “pensioneras” i Rasvania för att göra lättare sysslor när de blivit för gamla för att slita i gruvorna eller på fälten.
Orcher i Rasvania
I och med Rasvanias goda och långa samarbete med Tekozad finns det inga eller mycket få negativa fördomar gentemot orcher och halvorcher i landet. De flesta rasvaniter har träffat en eller flera och skulle inte höja på ögonbrynet om det dök upp en orch i byn - mer än av välvillig nyfikenhet.
Sexualitet och Samlevnad
När en familj bildas i Rasvania är det ganska ovanligt att konstellationen bryts upp när den väl har formats. Det är inte att det nödvändigtvis är förbjudet, men det finns en stark kultur av att jobba på det tills det funkar och att man ska kunna räkna med varandra i Rasvania.
Vad som anses vara en familj är rätt fritt - det kan vara att barn tillkommer, ett hus byggs att bo i, att två eller fler vuxna personer väljer att bo tillsammans - vad det än är brukar det vara tydligt för alla medverkande.
Det är också vanligt att många generationer bor och arbetar tillsammans på samma gård eller i samma bostad. I regel flyttar folk enbart därifrån om de bildar en ny familj med någon annan, och flyttar dit.
Detta innebär också att folk som beter sig illa inom familjen oftast får tillsägelser både från äldre och yngre familjemedlemmar - för att inte tala om kamrater utanför familjen. Man ska värna om sin familj, och det är en värdering som samhället uppfostrar en till - även som vuxen om det fortfarande krävs.
Namnkultur
Namnkulturen blandar holländska och slaviska namn.
Prepositionen “Van” är adeln förunnat, och förekommer bara i familjer där någon innehar en titel, och i undantagsfall familjer som en gång haft en adelstitel.
En vanligt förekommande tradition är att man döper alla sina barn till namn som börjar på samma bokstav. Någon gång har detta haft sitt ursprung i att adeln började göra det - och folket sedan tog efter.
Kläder, föremål och utseende
Broderier och mönstrade tyger är väldigt vanligt i alla samhällsklasser - och i synnerhet på landsbygden är det dessutom väldigt vanligt med stickade och virkade plagg.
Bland arbetande människor är det ovanligt med böljande, stora plagg - utan man har ofta enklare kläder som sitter snävare runt ben och armar, smyckade med broderier kring hals och ärmar.
Adeln har ofta längre, mer svepande dräkter med detaljerade mönster och dekorationer och breda tygbälten - men en penchant som delas av både adel och pöbel är en förkärlek till knäbyxor, höga damasker, västar och bredbrättade hattar - ofta med rund kulle.
Inspireras gärna av ungerska och rumänska folkdräkter, svartstick, gamla slaviska dräktstuk och ta en titt på Rasvanias Pinterest!
Statsskick
Rasvania är en feodal absolut monarki, och har varit det så länge folk orkar minnas. Sedan 502 har Drottning Lysanne IV (Lysanne Van Corbach, hon) styrt landet. Hon är ökänt hård men respekterad av sitt folk. Under sina mer än 20 år som på tronen har hon visat sig kapabel, tålmodig och strategisk. Även om inte alla hennes beslut inledningsvis varit populära bland folket är den vanligaste uppfattningen att hon trots allt styr med Rasvanias bästa i åtanke.
Drottning, Konung och Regent är olika namn för samma position och samtliga har använts i Rasvania av olika monarker genom tiderna. Medan Drottning, Konung och Regent antyder monarkens pronomen är “monark” en övergripande term som innefattar dem alla.
I Rasvania finns inga [Livet som en hovmagiker#Hovmagiker|hovmagiker]] - magiker ses trots allt som monster. Istället finns en tradition av att ha hovalkemister som inte själva är magiker, men besitter stor teoretisk kunskap om magi.
Levnadsstandarden mellan samhällsklasserna är stor och kronans vasaller styr sina förläningar enligt tradition. Majoriteten av Rasvanias invånare är bönder eller skogs- eller gruvarbetare, men det finns förutom dem och adeln och en medelklass som kan innefatta allt från lärda alkemister och forskare till framgångsrika hantverkare, yrkessoldater, bankirer och läkare.
Alver är ovanliga i Rasvania, och fria alver förekommer inte alls. Den fria alv som besöker landet gör rätt i att dölja sin härkomst för att undvika att folk höjer på ögonbrynet. Rasvaniter kommer anta att alven tillhör någons hushåll, men lär ställa frågor om de ser en ensam alv i vandringskläder.
I och med Rasvanias goda och långa samarbete med Tekozad finns det inga eller mycket få negativa fördomar gentemot orcher och hybrider i landet. De flesta rasvaniter har träffat en eller flera och skulle inte höja på ögonbrynet om det dök upp en orch i byn - mer än av välvillig nyfikenhet.
Adel och Vasaller
Adeln i Rasvania har olika ansvarsområden när det kommer till att förvalta län i landet. All mark i landet ägs av kronan, men greveter och baroneter styr mindre områden, så kallade län, på uppdrag från Monarken.
Rasvanias monark kallas Drottning, Konung eller Regent beroende på pronomen. Alla kan dock tituleras som Monark. Monarkens titel går i arv till deras äldsta barn; kronprinceten. Monarken står över lagen i Rasvania och kan inte lagligen avsättas.
Innehavare:
- Hennes Majestät Drottning Lysanne IV av Rasvania, Lysanne Van Corbach.
Tronarvingar i monarkens hus kallas Prins, Prinsessa eller Princet beroende på pronomen. Det barn som är äldst bär den speciella titeln kronprins/ kronprinsessa/kronprincet och är först i tronföljden. När en ny kronprincet blir krönt behåller princetens syskon sina titlar. En princets barn har inte per automatik någon titel, men de blir ofta så småningom Vasaller för kronan, eller Undervasaller hos sina föräldrar.
Innehavare
- Tvillingarna HM Prinsessan Lara och HM Prins Larsev
- Hertiginna respektive Hertig av Linderlev.
- HM Prins Leksei, Hertig av Rhodstep.
- Den bortgångne Kung Eduard IIs levande syskon.
Rasvania är uppdelat i förläningar. Monarken äger samtliga län och delar ut maktbefogenheter till Vasaller som styr de enskilda länen. Dessa har svurit trohet till Monarken och lyder direkt under denne. Dessa Vasaller får då adliga titlar förknippade med området som sedan går i arv till det äldsta av Vasallens barn.
Lord Protektor - En Lord Protektor är en yrkestitel för en livvakt för högadeln. Vasaller har också ofta livvakter, men de är inte per automatik Lord Protektorer. Många av innehavarna av denna yrkestitel är häxjägare från Vict Nouds Order, men inte alla.
Läs mer HÄR.
Kända Organisationer
Dessa tre organisationer har politiskt och ekonomiskt stöd från kronan. I Rasvania finns tre framträdande organisationer med politiskt och ekonomiskt stöd från kronan.
Vict Riets Order utbildar skickliga kirurger som reser runt i hela världen med sina kunskaper i läkekonst.
Vict Nouds Order utbildar häxjägare som primärt jagar häxor, men som också kan agera Lord Protektor till Rasvanias högadel.
Varghundens Monsterjägarskola utbildar monsterjägare som hjälper till att kontrollera landets monsterbestånd.
Militärmakt
Landets armé är tillräckligt stark för att göra ordentligt med motstånd vid intrång och göra Rasvania till ett svårvunnet byte, men är inte för tillfället upprustad att gå i krig. Skulle det barka därhän skulle armén snabbt mönstras upp med soldater från landets alla län. I armén finns det även soldater som är tränade specifikt för att strida mot magiker - dessa tränas i viss mån av häxjägare från Vict Nouds Order, men är oftast inte själva därifrån.
Religion
Precis som i resten av Ekaya tillbes de Fem Gudarna - och utöver dem finns förstås Rasvanska Inevecti som upphöjts för sina bedrifter. De tre största av dessa i Rasvania är Vict Riet van Rij, Vict Noud Sarev och Vict Morva.
Av de Fem är de populäraste Langisele, Phimis och Myvmare: Langisele och Phimis i synnerhet i städer och vid lärosäten, och Langisele och Myvmare ute på landsbygden.
Magi och alkemi
Det finns en enorm avsky för magi och magiutövare i Rasvania (eller “häxor” och “häxkonster” som det kallas i landet). Historiskt har häxprocesser av både officiella och mindre officiella slag förekommit, och när nya magiker avslöjas är det just det som händer även idag. Därför är magiker väldigt sällsynta i landet.
Rasvaniter ser det inte heller som att en ung magiker har ett “uppvaknande” som talas om i andra delar av världen, utan de ser det just som att en häxa som egentligen alltid varit ett monster, nu uppdagats och egentligen bara lyckats dölja det för sin omgivning fram till dess.
Magiker anses vara monster i Rasvania, de bara råkar se ut som människor, och det skrivs monsterjägarkontrakt på monster och häxor på samma vis och utan särskiljning. Monsterjägare från Varghundens Monsterjägarskola tränas till en viss grad att jaga magiker lika väl som vilka andra monster som helst, men det är Vict Nouds Order som är experterna på ämnet.
Silverhäraden är inte välkommen i Rasvania och har inte heller något fäste där. I vissa sällsynta fall kan främmande diplomatiska konvojer ha med sig häradsmagiker som rådgivare, men det är högst på nåder och under strikt övervakning.
I Rasvania anses inte spådom eller tarot vara magi. Inte heller gengångare, fädernesdyrkan, alkemi eller örtkunskap och därför ses dessa saker inte heller på med samma avsky som magi. Det är inte ovanligt att det finns någon som i varje by som kan skapa avancerade örtbrygder - eller att någon i behov av hjälp reser långa sträckor för att träffa en brygdmakare som anses särskilt kunnig.
Sidor om Rasvania
Off/META
Tanken med Rasvania är att kunna spela kring teman som ligger lite i gråzonen, moraliska dilemman, och hur kultur och uppväxt kan påverka vad en människa tror, tycker eller räds. Bondesamhällets flit och vemod och adelns förgyllda burar. Bra människor som gör dåliga saker, och dåliga människor som gör bra saker.
Det är fritt att spela vad du än vill, men författaren hoppas att Rasvanias fiktion uppmuntrar till nyanserade karaktärer och svårdefinierad moral.
Som spelare kan vi förhoppningsvis vara överens om att det är dåligt att bränna folk på bål - men för karaktärerna i Rasvania är det ett nödvändigt ont som är både förståeligt och rättfärdigt - eftersom magiker inte ses som folk, utan monster.
Av någon anledning är magiker ofta hemska i Rasvania. Vi som spelare kan förstås föreställa oss en ond cirkel av självuppfyllande profetior där ungdomar får sitt uppvaknande, tror att de är monster, och blir tvungna att förhålla sig därefter; kanske fly ut i skogen, kanske äta barn - för det är ju sådant de fått lära sig att häxor gör? Eller kanske är det cassiumet? Kanske närheten till vildmarken? Vem vet!
Detta är förstås kunskap som vi offpersoner kan resonera kring, men inte ett sätt att spela upp fiktionen. Väljer du att spela rasvanit, håll gärna hårt på detta; magiker är monster. Du har hört skräckhistorier om häxor sedan du var barn. Ha i bakhuvudet i dina interaktioner med magiker att de är monster som ser ut som människor. Som vampyrer, som varulvar.
Men, var givetvis också följsam när det kommer till vilket spel folk som spelar magiker vill ha.
Synen på magi i Rasvania skiljer sig något i samhällsskikten, men det ses genomgående som något farligt och dåligt som människor inte sysslar med. Det är mystiskt och har en stark stämning av sagor, skräck och mysticism på ett sätt som är mer förknippat med folktro än generell fantasy.