Härva

Från Grågripens Fiktion
Version från den 5 november 2024 kl. 12.21 av LeoKurki (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Mörkervaggan är hem till många olika, fruktansvärda invånare. De allra lägsta av dessa kan knappast beskrivas som mer än maskar som krälar i skuggan av dem med faktiskt makt och inflytande. De har ingen möjlighet ensamma att påverka eller influera andra demoner eller andra plan, men ibland händer det att revor eller svagheter mellan planen kan tillåta dessa lägre varelser att ta sig över ändå.

Det spekuleras att om tillräckligt många samlar sig i stora nog klungor kan det själva samla tillräckligt mycket kraft för att korsa planen, antingen genom att skapa sig en ny reva eller ta sig igenom en redan existerande. De saknar fortfarande möjlighet att ensamma skapa några större problem utan tenderar att lösas upp och förintas om de inte lyckas hitta något sätt att hålla ihop sin samlade massa av demonisk energi. Dessa klungor, som närmast kan jämföras med det zoologiska fenomenet av en “råttkung”, brukar refereras till som härvor.

Det allra lättaste sättet för härvan att bibehålla sin form på är att använda sig av någon annans, varav att härvan snabbt tenderar att letar sig till den närmsta varelse svag nog för dem att besätta, detta brukar i det allra flesta fall bestå av olika typer av djurliv. Högre tänkande väsen tenderar att vara för svårkontrollerade för massan att lyckas behålla sin form inuti och fortfarande styra på något vettigt vis utan brukar implodera efter en väldigt kort tid.

Hos en brokig skara av delade demoniska viljor finns det en gemensam nämnare, en hunger. En hunger efter makt, efter syfte, efter förödelse, vad det än kan vara, så slutar det i en varelse utan någon högre förmåga till tanke än de allra mest primaliska och ofta destruktiva, oavsett om varelsen tidigare var ett rovdjur eller inte. Varelsens tidigare instinkter är oftast kvar vilket leder till att den ena härvan sällan är den andra lik utan behöver oftast olika taktiker för att nedgöra.

När dessa härvor besätter en varelse binder de sig samman med denna och skapar en muterad best med förmågor utöver vad varelsen i vanliga fall besitter. De blir större, starkare, snabbare, och tåligare, varelser som vanligtvis inte brukar klassificeras som monster är numera i allra högsta grad ett monster. Svårigheten att nedgöra en härva beror på vad för typ av varelse det är som blivit besatt, det allra flesta utgör en utmaning även för erfarna monsterjägare, och rovdjur, speciellt större rovdjur kräver ofta grupper av monsterjägare för att nedgöra. Sättet att förgöra en härva är dock relativt enkelt, förgör kroppen den besitter och härvan kommer snabbt att falla isär och så småningom förinta sig själv när de små maskliknande varelserna antingen självdör eller ger sig på varandra. Det finns självklart andra sätt att hantera härvor på också om man vill bibehålla kroppen den besitter, men dessa skulle med största sannolikhet kräva någon form av magi och vad folk vet finns det ingen som hittills har försökt.

Det är vanligt att referera till vad det är för typ av varelse som blivit besatt av härvan istället för bara “härva”, till exempel Räv-Härva, Varg-Härva, Kanin-Härva etc etc. Härvor och främst de beståndsdelar som blir kvar strax efter att kroppen har blivit förstörd är en utmärkt källa för Aspekten Demon i både alkemi och magi. Det kräver dock att man lyckas fånga upp dem strax efter att den blivit nedgjord. Härvan är som mest koncentrerad strax efter att kroppen gått under och innan den upplöses helt men delar av härvan kan ibland finnas kvar kring kroppen efteråt, i sällsynta fall i flera dagar, men vanligtvis i högst några minuter beroende på härvans storlek och om de inte också förstörs tillsammans med kroppen. Dessa delar är dock inte lika stabilt eller kraftfullt som koncentratet tagit från en härva precis innan eller medans den faller isär.